Regeringen föreslår enklare regler och bredare stöd till laddinfrastruktur

DSC04759_low.jpg.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari klipper band vid invigningen av en laddstation i Sollentuna mars 2024. Foto: Mats Hellström
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-05

INFRASTRUKTUR

Regeringen har skickat ut en remiss med förslag på nya regler för stöd till utbyggnaden av laddinfrastruktur för tunga fordon. Syftet med förslagen är att göra det lättare att söka stöd för all tung trafik.

Laddinfrastrukturen bör byggas ut i sådan takt att den bidrar till en snabb elektrifiering av transportsektorn, anser regeringen. De senaste årens snabba utveckling inom området innebär att regelverket behöver uppdateras för att ta tillvara den potential som finns.

– För att minska vårt beroende av importerade bränslen och stärka vår långsiktiga konkurrenskraft är elektrifieringen avgörande. Genom ett enklare och bredare stöd ökar vi takten i elektrifieringen av transportsektorn, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Ändringarna handlar bland annat om att inkludera nya kategorier av laddinfrastruktur, exempelvis i hamnar, att underlätta för de som söker stöd för icke-publik laddinfrastruktur och att förenkla själva ansökningsprocessen.

– Det måste bli enklare för tung transport, som står för drygt en tredjedel av vägtrafikens utsläpp, att ställa om. Med en bred laddinfrastruktur ökar vi takten i elektrifieringen av transportsektorn och skapar därmed både renare och tystare trafik, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. 

Det är även viktigt att det finns tydliga krav på kontroll, utvärdering och uppföljning av utbetalade stöd. Regler som motverkar felaktiga utbetalningar bör därför införas, konstaterar regeringen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Test_IIHS_During_4_low.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-08-07

Nya tester visar nyttan av underkörningsskydd

Nya krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan göra stor skillnad vid olyckor där personbilar kör in i släp bakifrån. Trafikverket vill nu ta in skyddet i sina kommande upphandlingar.Euro Ncap har genomfört nya krocktester där femstjärniga personbilar körts in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet. Testerna visar enligt Trafikverket hur avgörande ett förstärkt underkörningsskydd är för att minska risken för dödliga skador.I USA finns en frivillig standard som innebär att många nya lastbilssläp utrustas med förstärkta skydd. Efter de nya testerna kommer Euro Ncap att driva frågan om att införa obligatoriska krav på motsvarande skydd på europeiska släp. Trafikverket säger dock att man redan nu ska se över upphandlingarna och möjligheterna att ställa krav på underkörningsskydd.– Vi hoppas att fler transportköpare ser samma möjligheter, säger Rikard Fredriksson.Underkörningsolyckor i Sverige sker ofta på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett återkommande scenario är enligt Trafikverket att ett lastbilssläp fått haveri och står helt eller delvis i körfältet, vilket gör att personbilar kör in bakifrån i hög hastighet. I Europa omkommer i genomsnitt 400 personer varje år i den här typen av olyckor.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
DSC00543_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-07

Yrkesförarutbildningen moderniseras

Den 1 september införs nya regler för yrkesförarutbildningen. Det blir då möjligt för utbildningsanordnarna att använda e-lärande i undervisningen och avancerade simulatorer i körträningen.Regeringen beslutade i januari att ändra förordningen om yrkesförarkompetens i syfte att modernisera utbildningen för yrkesförare. Reformen innebär bland annat att nya former för undervisning införs och att delar av körträningen kan ersättas med övningar med en avancerad simulator.Två nya begrepp introduceras i regelverket. Fjärrundervisning definieras som lärarledd undervisning som genomförs via digitala mötesplattformar, medan distansundervisning avser icke lärarledd utbildning, så kallat e-lärande. Samtidigt blir det möjligt att använda avancerade simulatorer som ersättning för vissa delar av körträningen i grundutbildningen.Ändringarna träder i kraft den 1 september 2026. Utbildningsanordnare som har tillstånd att bedriva utbildning i yrkesförarkompetens kan behöva uppdatera sina befintliga planer och anmäla dessa till Transportstyrelsen (kostnadsfritt). Utbildningsanordnare som vill förändra sin utbildning till att omfatta fjärrundervisning, distansundervisning (så kallad e-lärande) eller använda avancerad simulator behöver ansöka om ändring av befintligt tillstånd (avgiftsbelagd ansökan).

Läs mer