Regeringen föreslår enklare regler och bredare stöd till laddinfrastruktur

DSC04759_low.jpg.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari klipper band vid invigningen av en laddstation i Sollentuna mars 2024. Foto: Mats Hellström
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-05

INFRASTRUKTUR

Regeringen har skickat ut en remiss med förslag på nya regler för stöd till utbyggnaden av laddinfrastruktur för tunga fordon. Syftet med förslagen är att göra det lättare att söka stöd för all tung trafik.

Laddinfrastrukturen bör byggas ut i sådan takt att den bidrar till en snabb elektrifiering av transportsektorn, anser regeringen. De senaste årens snabba utveckling inom området innebär att regelverket behöver uppdateras för att ta tillvara den potential som finns.

– För att minska vårt beroende av importerade bränslen och stärka vår långsiktiga konkurrenskraft är elektrifieringen avgörande. Genom ett enklare och bredare stöd ökar vi takten i elektrifieringen av transportsektorn, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Ändringarna handlar bland annat om att inkludera nya kategorier av laddinfrastruktur, exempelvis i hamnar, att underlätta för de som söker stöd för icke-publik laddinfrastruktur och att förenkla själva ansökningsprocessen.

– Det måste bli enklare för tung transport, som står för drygt en tredjedel av vägtrafikens utsläpp, att ställa om. Med en bred laddinfrastruktur ökar vi takten i elektrifieringen av transportsektorn och skapar därmed både renare och tystare trafik, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. 

Det är även viktigt att det finns tydliga krav på kontroll, utvärdering och uppföljning av utbetalade stöd. Regler som motverkar felaktiga utbetalningar bör därför införas, konstaterar regeringen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

DAVLAG_AdobeRGB_300dpi_2_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

Ny undersökning bekräftar goda jobbutsikter för transportelever

Enligt årets gymnasiebarometer från Tya får 82 procent av gymnasieeleverna som tar examen från Fordons- och transportprogrammet jobb efter avslutad utbildning. Siffrorna bekräftar det positiva läget på arbetsmarknaden som Svensk Åkeritidning rapporterade om förra veckan.I förra veckan skrev vi om Svenskt Näringslivs genomgång av utbildningar som leder till jobb, där gymnasiets fordons- och transportprogram låg i topp. Nu har Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) presenterat sin årliga gymansiebarometer (tidigare ”Skolledarrapporten”) och där bekräftas de goda jobbutsikterna på transportmarknaden.2025 tog 87 procent av eleverna på utbildningen examen och av dem gick 82 procent direkt ut i jobb. Samma trend går att spåra i Skolverkets senaste statistik, som visar att 79 procent av eleverna som tog examen från Fordons- och transportprogrammet 2020 har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga yrkesprogram, långt över genomsnittet på 64 procent. Lena Törnstrand, projektledare på Tya säger att detta är något branschen vetat om länge.– Ändå har vi utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser på lång sikt. Det kommer att leda till kompetensbrist i branschen och missade skatteintäkter för kommunerna.Under 2025 startades två helt nya transportutbildningar i Ljusdal och på Gotland, dessutom stoppades beslutet om nedläggning på Malgomajskolan i Vilhelmina. I snitt har utbildningarna två sökande per utbildningsplats. Flera län rapporterar ett söktryck på 2,5 elever per plats eller mer.– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar och där bör utbildningsplatserna utökas, konstaterar Lena Törnstrand.Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen har bromsat in, med 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent i rapporten för 2024/2025.– Det är svårt att säga om det är en tillfällig nedgång eller ett trendbrott, men sett till de senaste årens utveckling tror vi att intåget av tjejer på transportinriktningen är här för att stanna, säger Lena Törnstrand.FAKTA UR GYMNASIEBAROMETERN TRANSPORTPROGRAMMET 2025/2026– 87 % av eleverna på inriktning transport tog gymnasieexamen.– 76 % gick ut med CE-körkort och 88 % med C-körkort. Samtliga erhöll yrkeskompetensbevis (YKB).– 31 % är andelen kvinnliga elever på transportinriktningen i årskurs 2.– 82 % fick jobb som lastbilsförare direkt efter examen.

Läs mer
Volvobil_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-01-28

Volvo återigen störst på tunga lastbilar i Europa

För andra året i rad är Volvo Lastvagnar marknadsledare i Europa för tunga lastbilar över 16 ton. För helåret 2025 hade företaget en total marknadsandel på 19 procent. 2024 landade Volvo Lastvagnars marknadsandel i Europa på tunga lastbilar från 16 ton och uppåt på 17,9 procent. När 2025 summeras har den svenska tillverkaren adderat ytterligare en dryg procentenhet till 19,0. Största marknaderna, räknat på antal registrerade Volvolastbilar, blev Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland och Litauen.Volvos FH Aero-lastbil för fjärrtransporter har blivit populär hos de europeiska transportföretagen, med sin aerodynamik, sidospeglar med kamera och bättre bränsleeffektivitet. Totalt beställdes nästan 33 000 FH Aero-lastbilar i Europa under förra året.– Vårt mål är att vara våra kunders bästa affärspartner, och att vara marknadsledande är ett bevis på det förtroende kunderna har för oss. Det gör oss väldigt stolta, och jag vill rikta ett stort tack till våra kunder och våra anställda för denna fantastiska prestation, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.Han lyfter fram FH Aero som bolagets lysande stjärna inom fjärrtransporter.– Många kunder berättar för mig om att de upplever fantastisk prestanda och bränsleekonomi med Aero, säger Roger Alm.Globalt sett var Volvo Lastvagnar marknadsledare eller det näst största varumärket i 30 länder under 2025.– Vi kommer att fortsätta utveckla och introducera nya lastbilar som bidrar både till våra kunders verksamheter och till minskade koldioxidutsläpp i vår bransch. Genom att investera i flera tekniker kan vi erbjuda transportlösningar som passar en mängd olika kundbehov och marknader, säger Roger Alm.”Europa” innebär EU samt Storbritannien, Norge och Schweiz.

Läs mer
iStock-2206993668.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-02-05

Arbetsmiljöverket ska höja nivån på utstationeringsregistret

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och minska arbetstagares utsatthet.Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Nu vill regeringen försvåra utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Sverige.Utländska arbetsgivare som tillfälligt sänder en arbetstagare till Sverige för att utföra en tjänst ska sedan tidigare anmäla uppgifter om utstationeringen till Arbetsmiljöverket. Skatteverket har dock i sina tidigare nationella lägesbilder över befolkningen bedömt att uppgifterna i utstationeringsregistret över lag håller låg kvalitet. Det är något man anser försvårar både Arbetsmiljöverkets tillsyn, arbetsmarknadens parters möjlighet att övervaka anställningsvillkoren och myndigheters samverkan.Därför får Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förutsättningarna och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret för relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter. Myndigheten ska också vid behov analysera och redovisa andra möjliga åtgärder.– Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt hot mot samhället, arbetstagare och seriösa företag. Regeringen fortsätter krafttagen för att stoppa kriminella på arbetsmarknaden. Det stärker tryggheten på arbetsmarknaden och arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).En viktig utgångspunkt är att informationen i utstationeringsregistret ska bli mer jämförbar med uppgifter hos andra myndigheter. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Migrationsverket ska därför stödja Arbetsmiljöverket i genomförandet. Myndigheten ska även ha löpande kontakt med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att förebygga regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 november 2026.

Läs mer