Undantag i cabotageregler efter stormen

FORDONSTEKNIK 2026-09-11

Lördagen den 12 september samlas omkring 130 historiska lastbilar och arbetsfordon för årets Tunga Rallyt Åkarsvängen. Årets upplaga bjuder på en ny sträckning genom Uppsala och Västmanlands län med start i Enköping och målgång i Västerås.Precis som tidigare år väntas omkring 130 veteranfordon delta i MHS Tunga Rallyt Åkarsvängen, som arrangeras årligen av Motorhistoriska Sällskapet i samarbete med Scania Sverige och Volvo Truck Center. Bakom varje ekipage ligger tusentals timmar av restaurering, underhåll och engagemang från ägarna av veteranfordonen.– Åkarsvängen handlar om att bevara och visa upp den svenska fordons- och transporthistorien. Att årets rally startar hos Volvo i Enköping och avslutas hos Scania i Västerås är ett fint sätt att lyfta den betydelse som svensk fordonsindustri haft för samhällets utveckling genom generationer, säger Rolf Wikström på Motorhistoriska Sällskapet.Tidigare har rallyt gått bara på sörmländska vägar, men årets arrangemang bjuder alltså på en ny sträckning. Allmänheten är välkommen att följa tävlingen och längs den cirka tio mil långa sträckan kommer förarna att passera flera kontrollstationer och natursköna vägavsnitt. Det är en tävling, men gemenskapen och möjligheten att visa upp fordon som annars sällan syns på vägarna är också viktigt. Besökarna har möjligheten att träffa förare och titta närmare på fordonen efter målgång. MHS TUNGA RALLYS ÅKARSVÄNGEN 2026Datum: 12 septemberStart: Volvo Truck Center, Enköping, Annelundsgatan 11, kl. 09.00. Fordonen startar med jämna mellanrum efter varandra.Målgång: Vid Scania i Västerås, Speditörsgatan 2, mellan kl. 13.00 och 14.00. Efter ankomsten kommer fordonen och förarna att vara tillgängliga på plats under flera timmar för media och övriga besökare.Antal fordon: Cirka 130 veteranfordonFordonsårgångar: Från 1930-talet till 1990-taletUnder flera år har Tunga Rallyt Åkarsvängen arrangerats i Södertäljetrakten, men i år gäller en ny sträckning.

INFRASTRUKTUR 2026-09-11

Road Mobility Services och Drivers First har tagit fram en ny servicelösning för tung trafik. På rastplatserna i Malmö, Jönköping och Eskilstuna kan lastbilen nu få service, däckarbete och mindre reparationer under förarens lagstadgade vila.För ett åkeri är en stillastående lastbil ett avbräck i intäkterna. Men under förarens dygns- och veckovila måste ekipaget ändå ofta stå parkerat. Den tiden vill Road Mobility Services och Drivers First nu använda till service och underhåll och därför han de två aktörerna nu lanserat en ny tjänst för besökare på Drivers Firsts rastplatser.När föraren tar sin dygnsvila på minst 11 timmar, eller sin veckovila på upp till 45 timmar, kan Road Mobility Services tekniker komma till parkeringen för att kontrollera och byta däck, fylla på vätskor samt utföra service och reparationer på luft-, hydraulik- och elsystem. Även kapellreparationer och kontroller av bakgavellyftar ingår.– Medan föraren vilar servar vi fordonet. Åkeriet slipper både extra stillestånd och en separat körning till verkstaden. Vi använder helt enkelt den tid då bilen ändå måste stå still, säger Markku Reinikainen på Road Mobility Services.Den nya tjänsten är redan nu bokningsbar på Drivers Firsts inhägnade och övervakade anläggningar i Malmö, Jönköping och Eskilstuna. Planen är att tillgängliggöra tjänsten på fler rastplatser efter hand.

PROFIL 2026-09-09

När lastbilsföraren Johan Moberg var 32 år blev han förlamad från bröstet och nedåt i en motorcykelolycka. Trots det lyckades han ta sig tillbaka och mer än 25 år senare arbetar Johan fortfarande i branschen han älskar.Det är tidig morgon och diset ligger fortfarande kvar över hamnen i Helsingborg. Containrar staplas på varandra, kranarna gnisslar och det doftar av olja och salt från havet. Johan Moberg sitter i sin lastbilshytt och känslan är samma som i tonåren. Det är här han hör hemma. Men vägen hit har varit långt ifrån rak.– Jag älskar det här yrket. Det är hela mitt liv. Jag tror att det handlar om överlevnad, det har gett mig mening, säger han och låter blicken vila ut genom rutan.Redan som barn visste han att det var lastbilsförare han ville bli. Efter lumpen tog han körkort direkt och hoppade på sitt första jobb på en fabrik.– Det var så fruktansvärt tråkigt, jag höll på att gå under. Jag ville bara ut på vägarna, säger han.På den tiden fanns ingen yrkesförarutbildning i modern mening. I stället fick man lära sig av de äldre förarna. Han minns de första turerna, nervositeten när han backade mot en lastkaj och den där stoltheten när han fick beröm.– Jag brukar säga att jag fick den bästa utbildningen som finns, för jag fick ingen alls. Man fick göra fel, fråga de äldre och visa ödmjukhet. Det var så man blev chaufför.De första åren sov han fler nätter i hytten än i sin egen säng. Landsvägarna blev som ett hem.– Jag kunde ge mig av på en söndag och inte veta var jag skulle sova på måndagen. Den där friheten, känslan av att inte vara fast, det är det som alltid drivit mig. Om någon bad mig att åka till Marocko skulle jag göra det på en gång, säger han.Men så, en höstdag i Hälsingland år 1999, kom kraschen. Johan, som var på väg till sin flickvän i Härnösand, hade bestämt sig för att ta motorcykeln upp. Vinden blåste extra kallt den dagen och han körde in på en mack utanför Hudiksvall för att ta på sig en varmare tröja. Det sista han minns är att han kör ut på motorvägspåfarten till E4:an.Tio dagar senare vaknar han upp på sjukhus. Det var då han fick beskedet: ryggen var bruten. Skadorna var omfattande: brutna revben, lårben, knäskålar – och en krossad ryggrad. Han hade krockat med en älg.– Jag hade 26 frakturer och blev komplett förlamad från bröstet och nedåt. Jag var chockad länge, tror nästan att det tog mig 17–18 år innan jag verkligen förstod vad som hade hänt, säger han.