Man kan ha väldigt roligt som sopbilsförare

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-23

För första gången någonsin finns nu en gymnasieutbildning till bärgare – dessutom med riksintag. Det är Vreta Utbildningscentrum utanför Linköping som skapat utbildningen i samarbete med Assistancekåren. Intaget öppnade nu i januari och skolstarten sker i höst.Arbetsmarknaden för bärgare är stark och behoven är stora över hela landet. Ändå har det saknats en formell yrkesutbildning. Nu blir det ändring på det när Vreta Utbildningscentrum, som första gymnasium i landet, till hösten kickar i gång en riksrekryterande bärgarutbildning.– Det är så kul att Vreta gör den här satsningen och att vi fått vara med att utforma den, säger Ninni Westerlund på Assistancekåren. En bärgare ställs ofta inför helt nya problem som ska lösas. Det är inte bara fordon som ska tas om hand, utan även människor.– Det är så viktigt att skolorna förstår detta och att praktik och APL är helt avgörande. Vreta har ju en fantastisk bredd på sina utbildningar inom fordonsprogrammet med både timmer- och kranbilar och det känns att de verkligen vet hur man jobbar.

FORDONSTEKNIK 2026-01-28

En ny studie som VTI gjort med en av transportföretaget Gordons ellastbilar visar att fordonet presterar lika bra i stadsmiljö som en dieselvariant. Men det finns utmaningar för storskalig omställning.Varje dag levereras tusentals matkassar, apoteksvaror, livsmedel och paket runt om i våra städer. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer” från VTI som finansierats av Trafikverket undersökte forskarna lätta ellastbilar i verklig drift. Studien har gjorts tillsammans med Gordon, som dagligen levererar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadsmiljö, och resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon. Varken höga krav på räckvidd, antal stopp och drift av kylaggregat utgör något problem.– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.En avgörande faktor till de goda resultaten är att 4,25-tonslastbilar har använts. Sverige införde 2024 en försöksverksamhet där ellastbilar med en totalvikt på upp till 4,25 ton tillåts köras med B-körkort. På så sätt kan fordonet ha tillräcklig batterikapacitet utan att förlora lastutrymme.I pilotstudien körde en av Gordons ellastbilar i vanlig drift i Stockholm, med samma förutsättningar som skulle gällt för en diesellastbil: 70–90 kilometer per dag med kylaggregat i gång. Resultaten var jämförbart med ett dieselalternativ, trots att bara omkring 30 procent av batteriets kapacitet behövde användas per arbetspass. Studien visar också att det räcker med nattladdning vid terminal. Ytterligare en bonus var att förarna tyckte att ellastbilen ger en påtagligt bättre arbetsmiljö.Men det finns enligt studien också hinder som måste lösas för att elektrifieringen ska kunna skalas upp i samhället.– Vi vill vara med och bidra till den här omställningen på alla sätt vi kan. En förutsättning här är långsiktiga och förutsägbara regelverk. Försöksverksamheten med B-körkort för lätta ellastbilar behöver gå från en tillfällig dispens till ett permanent regelverk. Det behövs också bättre elnätskapacitet för att möjliggöra vidare utbyggnad av laddstationer på våra distributionscentraler. Här vill vi se att myndigheter fattar långsiktiga beslut som möjliggör investeringar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Rekommendationer för lyckad omställningVTI föreslår flera åtgärder för att accelerera omställningen:Långsiktigt stabila styrmedelSnabbare processer för elnätsanslutningUtbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoderÖkad kunskap om energihantering och laddstrategier

FÖRETAGANDE 2026-01-22

Efter tre svaga år går svensk ekonomi in i en tydlig återhämtning. Sverige bedöms få högst BNP-tillväxt bland jämförbara länder de närmsta åren, men risker såsom tullhot dröjer sig kvar. Det är slutsatserna i Handelsbankens nya konjunkturprognos.Trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året räknar Handelsbankens ekonomer med att 2026 blir ett återhämtningens år i Sverige. Hushållen får mer kvar i plånboken och ökar sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, inte minst i maskiner och försvarsmateriel, har överraskat positivt och kommer fortsätta att bidra till tillväxten. Exporten har hittills stått emot trots tullar och global osäkerhet, men mattas något det närmaste året. I Handelsbankens konjunkturprognos räknar experterna med att BNP ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Tillväxten väntas därefter dämpas till 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och politiken blir mindre expansiv.– En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.