Tre nya medarbetare till Sveriges Åkeriföretag

INFRASTRUKTUR 2026-03-19

Tillgången till energi är kritisk i ett läge av kris eller höjd beredskap. För att stärka energiförsörjningen vill regeringen införa en ny stödförordning som gör det möjligt att ge statligt stöd till företag som bidrar till energiberedskapsåtgärder.Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.– För att samhället ska fungera även i svåra lägen behöver energisystemet vara robust. Med den här förordningen skapar vi bättre förutsättningar för företag inom energiförsörjningen att stärka sin förmåga och minska sårbarheterna. Det är ett viktigt steg i arbetet med att stärka Sveriges samlade beredskap, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Den nya förordningen innebär att Energimyndigheten kan fördela medel till företag inom energisektorn för att genomföra åtgärder som stärker energiberedskapen. I dag kan endast offentliga aktörer få stöd.Företag äger och driver stora delar av den svenska energiinfrastrukturen, till exempel depåer, bränsle- och drivmedelsstationer, fjärrvärmeanläggningar och gasförsörjning. I juni 2025 lämnade Energimyndigheten in ett förslag om en ny stödförordning för att möjliggöra statligt stöd också till företag som ansvarar för produktion, lagring eller distribution av kritisk energi.

POLITIK 2026-03-23

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-10

Ny statistik från Skolverket visar att antalet antagna elever till gymnasieskolans fordons- och transportprogram har ökat med 5,6 procent sedan förra året. Totalt läser nu 13 800 gymnasieelever på programmet.Statistiken visar att intresset för yrkesprogrammen ökat över lag. I år går 6 procent fler elever första året på ett yrkesprogram jämfört med för ett år sedan, medan 1 procent färre går ett högskoleförberedande program.Transportsektorns utbildningar hänger alltså med i den utvecklingen och fordons- och transportprogrammet är med 13 800 elever inom gymnasieskolan det näst största av de yrkesförberedande programmen, efter el- och energi.Även bland tjejer syns en tydlig ökning: 1 045 tjejer har antagits till fordons- och transportprogrammet jämfört med 973 förra året.För utbildningarna inom sjöfart och flygteknik är ökningen ännu större jämfört med förra året: 10,5 respektive 13,2 procent.