”Vissa ska köra om till varje pris”

1202 Blixten 2.jpg.
Lars "Blixten" Bergholtz har gått från fartdåre till ansvarstagande yrkesmässiga. Foto: Svenska Truckers
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-27

PROFIL

Smeknamnet till trots håller han sig numera strikt till hastighetsgränserna. Lars ”Blixten” Bergholtz har blivit en favorit för många i Svenska Truckers och här delar han med sig av sina tankar om livet som lastbilsförare, hur det är att bli filmad och avslöjar vilken korv som är allra godast.

Efter snart 40 år på vägarna är det betydligt fler som vet vem Blixten är än Lars Bergholtz. Smeknamnet fick han tidigt i karriären efter att i slutet av 80-talet ha tagit sitt lastbilskort och blivit känd för att gärna ha foten på gasen.

– Ja, man har ju varit ung en gång. Men nu kallar jag mig Blixtens snigelfrakt AB. Jag kör efter reglerna, och dessutom tunga specialtransporter. Vi kör nästan för fort även när vi kör lagligt. Sedan har man väl blivit lite mer miljömedveten också. Man vinner inget på att ha foten på gasen hela tiden, säger Blixten.

I stället vill han rikta en känga till de bilister som inte visar respekt på vägarna.

– Folk kör som galningar. Tänk hur många olyckor vi hade sluppit om alla kört som man ska. Vi som kör specialtransporter har vägtransportledare, men folk förstår ändå inte och kör på även om vägtransportledaren visar stopptecken. I min vardag är det mest privatbilister som är problemet, men visst finns det även lastbilsförare som kör illa. Vissa ska köra om till varje pris, även om man redan ligger i 80.

De flesta som inleder en yrkesbana som lastbilsförare idag går transportgymnasium. Andra går vuxenutbildningen. Blixten tillhör dock den äldre generationen där det var vanligt att ta körkort och sedan börja köra direkt. Ingen skolbänk, bara en mycket kort introduktion innan man lämnades själv med uppgiften.

– Jag fick en snabblektion första gången jag skulle köra, om hur man vevar på kranarna och sånt. Och jag hade aldrig någon med mig på uppdragen. Men det gick.

Snart har det gått 40 år och föraryrket är självklart. Blixten säger att han aldrig slutat på någon arbetsplats för att han inte trivts. Det gånger det skett har det berott på att arbetsgivaren sagt upp folk, exempelvis under lågkonjunkturen och finanskrisen på 90-talet. Men vid de tillfällena har han hittat en ny arbetsgivare.

– Jobba ska man göra och man behöver ha ett jobb man trivs med. Jag trivs med mitt och kommer garanterat jobba till minst 67. Men kanske trappar jag ner lite de sista åren. Jag har klarat mig undan sjukdomar och än så länge håller kroppen, men jag vill inte köra slut på den. Man hoppar ju inte riktigt som förr.

Yrket är viktigt för Blixten, men långt ifrån allt. Tillsammans med frun Åsa har han fem barn, två egna och tre på Åsas sida. Alla är numera vuxna, där den yngsta är 25 år. Musiken har också varit en stor del av livet och det första mötet med den blivande frun var på ett hotell där Blixten spelade med sitt tidigare dansband.

– Jag såg Åsa och bestämde att den tjejen vill jag gå ut och äta med. Som tur var hade en annan kille i bandet hennes telefonnummer. Nu var det länge sedan jag hade ett band och en spelning, fast jag spelar ibland hemma när jag känner för det. Men vi har hästar på gården, så det är mycket med det i stället. Nu ska jag lära mig rida med häst och vagn, det gillar barnbarnen.

1202 Blixten 4.jpg.

Blixten sökte själv till Svenska Truckers, mest för att ”ställa upp” – trots att han var medveten om att programmet har haft över tusen sökande många säsonger. Upplevelsen har varit över förväntan och han hoppas att han med sin medverkan lyckas bidra på ett positivt sätt.

– Jag vill att de unga ska tycka att det här verkar roligt, men samtidigt vill jag visa hur vardagen ser ut. Man kanske inte får sin planerade dusch och man kanske kommer hem senare än planerat. Familjen är viktigast, men det är dem man lämnar hemma i veckorna.

Numera är filmningen vardag, men i början var känslan en annan.

– När filmteamet var med på första passet undrade jag vad jag gett mig in på. Man har en kamera i nacken hela tiden. Nu efter några säsonger är det annorlunda. Personalen är jättebra och trevliga och ibland kan jag sakna dem. De är värda mycket beröm.

Den som följer Svenska Truckers kopplar antagligen ihop Blixten med vägarbetarens viktigaste födokälla – korven. Det är svindlande att tänka på hur många korvar som gått genom kroppen under alla år, tycker han själv.

Vilka är de allra godaste korvarna?

– Det måste vara Lunnamelle. Man ska doppa korven i senap, utan något bröd. Originalet kunde man bara köpa i Eslöv på fredagar förr i tiden, men nu kan man köpa den alla dagar i veckan i vissa delar av södra Skåne. Men längre upp än Hässleholm hittar du den inte.


Om Lars ”Blixten” Bergholtz

Ålder: 60

Bor: På en gård i Eslöv

Familj: Frun Åsa och fem vuxna barn (två egna, och tre som är Åsas).

Kör: Maskintrailer, en femaxlig Volvo 750 CH16, med femaxlig trailer från Pekå i Göteborg.

Bakgrund: Tog körkort 1986 och har jobbat i branschen sedan dess, med undantag för ett halvår. Började yrkesbanan på lastbilscentralen i Eslöv med inhopp för ordinarie personal. Arbetar idag för Henriks Trailertransport i Ingelsta och kör industrigods, entreprenadmaskiner, stenkrossar och truckar etc.

Alternativ karriär: ”Jag skulle kunna vara parkeringsminister. Det är bedrövligt. Man löser inte parkeringsproblemen genom att ta bort parkeringar.”

Bästa korven: Lunnamelle, med senap men utan bröd. ”Men WP knackwurst från Marieholm och Bromölla grillkorv är också jättefin. Och jalapenokorv om den inte är för stark. Och så stekt falukorv med makaronistuvning – hallå! Det är ju så jättegott, en klassiker.”

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg. FRÅN MAGASINET

HÅLLBARHET 2026-04-16

Batterilagren ska jämna ut åkeriernas effekttoppar

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

Läs mer
iStock-2234068118_low.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-04-09

Undantag i cabotageregler efter stormen

För tre veckor sedan presenterade regeringen ett förslag om att tillfälligt tillåta utländska transportörer som inte har svenskt yrkestrafiktillstånd att hjälpa till med skogstransporter i spåren av Stormen Johannes. Nu har beslutet klubbats igenom.Stormen Johannes som drabbade främst Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län i julas fällde exceptionella mängder träd. Detta virke behöver nu snabbt tas om hand och den transportkapacitet som finns tillgänglig inom Sverige bedöms inte vara tillräcklig för att möta transportbehovet. Därför har regeringen föreslagit att ett tillfälligt undantag för svenskt yrkestrafiktillstånd görs för utländska transportörer som deltar i arbetet med att transportera bort det stormfällda virket, vilket Svensk Åkeritidning tidigare rapporterat om. Nu har regeringen tagit beslut om att genomföra ändringen.– Den inhemska transportkapaciteten räcker inte till och vi vill minimera risken för omfattande angrepp av skadeinsekter som granbarkborre i redan hårt drabbade skogar. Därför möjliggör vi för utländska transportbolag att komplettera den svenska kapaciteten under en begränsad period, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.Ett utländskt transportföretag som kan visa att transporten omfattas av undantaget ska inte påföras sanktionsavgift för överträdelse av cabotagereglerna. Undantaget gäller för yrkesmässig trafik i Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Örebro län med fordon som endast transporterar rundvirke från skogar som skadats till följd av stormen den 27 december 2025 i Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län.Den som utför trafiken behöver ha ett gemenskapstillstånd från ett annat land inom EES och fordonen som används ska vara anmälda till Transportstyrelsen. För att få gemenskapstillstånd behöver företaget först ha ett yrkestrafiktillstånd från hemlandet.Undantaget gäller mellan den 15 april och den 30 september 2026.

Läs mer
iStock-2212619337.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-04-16

Regeringen vill att EU agerar på energiområdet

Flaskhalsavgifterna som elkunder betalar när elpriserna varierar mellan landet ska stanna i det egna landet och kunna användas för att stärka elsystemet. Det är regeringens budskap i ett brev till EU-kommissionen där man också vill att EU lättar på reglerna för bland annat energiskatten på drivmedel.Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om EU:s nätpaket, där Sverige vill se ett tydligare stöd för en mer flexibel användning av medlemsstaternas flaskhalsintäkter. Regeringen har nu skickat ett brev till EU-kommissionen för att betona vikten av snabba, ändamålsenliga och flexibla lösningar.I brevet, som är signerat av finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch, välkomnar regeringen att Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att utan dröjsmål presentera en verktygslåda med riktade och tillfälliga åtgärder för att hantera den senaste tidens prisuppgångar på fossila bränslen. Regeringen betonar vikten av att de presenterade åtgärderna är flexibla och frivilliga, så att medlemsstaterna själva kan avgöra vilka som är lämpliga att införa.Statsråden påpekar också att man saknar förslag för ett flexibelt användande av flaskhalsintäkterna och att det är viktigt att besluten om hur dessa resurser ska användas kan tas av medlemsstaterna själva. Flaskhalsintäkterna bör exempelvis kunna användas för utbyggnad av fossilfri elproduktion och elstöd till konsumenter som drabbas av höga energikostnader.I brevet framhåller statsråden också vikten av att EU skyndsamt godkänner medlemsstaternas ansökningar om tillfälligt sänkt energiskatt under EU:s miniminivå, och att man prioriterar en effektiv hantering av statsstödsansökningar för ny elproduktion för att möjliggöra angelägna investeringar.

Läs mer