”Vissa ska köra om till varje pris”

1202 Blixten 2.jpg.
Lars "Blixten" Bergholtz har gått från fartdåre till ansvarstagande yrkesmässiga. Foto: Svenska Truckers
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-27

PROFIL

Smeknamnet till trots håller han sig numera strikt till hastighetsgränserna. Lars ”Blixten” Bergholtz har blivit en favorit för många i Svenska Truckers och här delar han med sig av sina tankar om livet som lastbilsförare, hur det är att bli filmad och avslöjar vilken korv som är allra godast.

Efter snart 40 år på vägarna är det betydligt fler som vet vem Blixten är än Lars Bergholtz. Smeknamnet fick han tidigt i karriären efter att i slutet av 80-talet ha tagit sitt lastbilskort och blivit känd för att gärna ha foten på gasen.

– Ja, man har ju varit ung en gång. Men nu kallar jag mig Blixtens snigelfrakt AB. Jag kör efter reglerna, och dessutom tunga specialtransporter. Vi kör nästan för fort även när vi kör lagligt. Sedan har man väl blivit lite mer miljömedveten också. Man vinner inget på att ha foten på gasen hela tiden, säger Blixten.

I stället vill han rikta en känga till de bilister som inte visar respekt på vägarna.

– Folk kör som galningar. Tänk hur många olyckor vi hade sluppit om alla kört som man ska. Vi som kör specialtransporter har vägtransportledare, men folk förstår ändå inte och kör på även om vägtransportledaren visar stopptecken. I min vardag är det mest privatbilister som är problemet, men visst finns det även lastbilsförare som kör illa. Vissa ska köra om till varje pris, även om man redan ligger i 80.

De flesta som inleder en yrkesbana som lastbilsförare idag går transportgymnasium. Andra går vuxenutbildningen. Blixten tillhör dock den äldre generationen där det var vanligt att ta körkort och sedan börja köra direkt. Ingen skolbänk, bara en mycket kort introduktion innan man lämnades själv med uppgiften.

– Jag fick en snabblektion första gången jag skulle köra, om hur man vevar på kranarna och sånt. Och jag hade aldrig någon med mig på uppdragen. Men det gick.

Snart har det gått 40 år och föraryrket är självklart. Blixten säger att han aldrig slutat på någon arbetsplats för att han inte trivts. Det gånger det skett har det berott på att arbetsgivaren sagt upp folk, exempelvis under lågkonjunkturen och finanskrisen på 90-talet. Men vid de tillfällena har han hittat en ny arbetsgivare.

– Jobba ska man göra och man behöver ha ett jobb man trivs med. Jag trivs med mitt och kommer garanterat jobba till minst 67. Men kanske trappar jag ner lite de sista åren. Jag har klarat mig undan sjukdomar och än så länge håller kroppen, men jag vill inte köra slut på den. Man hoppar ju inte riktigt som förr.

Yrket är viktigt för Blixten, men långt ifrån allt. Tillsammans med frun Åsa har han fem barn, två egna och tre på Åsas sida. Alla är numera vuxna, där den yngsta är 25 år. Musiken har också varit en stor del av livet och det första mötet med den blivande frun var på ett hotell där Blixten spelade med sitt tidigare dansband.

– Jag såg Åsa och bestämde att den tjejen vill jag gå ut och äta med. Som tur var hade en annan kille i bandet hennes telefonnummer. Nu var det länge sedan jag hade ett band och en spelning, fast jag spelar ibland hemma när jag känner för det. Men vi har hästar på gården, så det är mycket med det i stället. Nu ska jag lära mig rida med häst och vagn, det gillar barnbarnen.

1202 Blixten 4.jpg.

Blixten sökte själv till Svenska Truckers, mest för att ”ställa upp” – trots att han var medveten om att programmet har haft över tusen sökande många säsonger. Upplevelsen har varit över förväntan och han hoppas att han med sin medverkan lyckas bidra på ett positivt sätt.

– Jag vill att de unga ska tycka att det här verkar roligt, men samtidigt vill jag visa hur vardagen ser ut. Man kanske inte får sin planerade dusch och man kanske kommer hem senare än planerat. Familjen är viktigast, men det är dem man lämnar hemma i veckorna.

Numera är filmningen vardag, men i början var känslan en annan.

– När filmteamet var med på första passet undrade jag vad jag gett mig in på. Man har en kamera i nacken hela tiden. Nu efter några säsonger är det annorlunda. Personalen är jättebra och trevliga och ibland kan jag sakna dem. De är värda mycket beröm.

Den som följer Svenska Truckers kopplar antagligen ihop Blixten med vägarbetarens viktigaste födokälla – korven. Det är svindlande att tänka på hur många korvar som gått genom kroppen under alla år, tycker han själv.

Vilka är de allra godaste korvarna?

– Det måste vara Lunnamelle. Man ska doppa korven i senap, utan något bröd. Originalet kunde man bara köpa i Eslöv på fredagar förr i tiden, men nu kan man köpa den alla dagar i veckan i vissa delar av södra Skåne. Men längre upp än Hässleholm hittar du den inte.


Om Lars ”Blixten” Bergholtz

Ålder: 60

Bor: På en gård i Eslöv

Familj: Frun Åsa och fem vuxna barn (två egna, och tre som är Åsas).

Kör: Maskintrailer, en femaxlig Volvo 750 CH16, med femaxlig trailer från Pekå i Göteborg.

Bakgrund: Tog körkort 1986 och har jobbat i branschen sedan dess, med undantag för ett halvår. Började yrkesbanan på lastbilscentralen i Eslöv med inhopp för ordinarie personal. Arbetar idag för Henriks Trailertransport i Ingelsta och kör industrigods, entreprenadmaskiner, stenkrossar och truckar etc.

Alternativ karriär: ”Jag skulle kunna vara parkeringsminister. Det är bedrövligt. Man löser inte parkeringsproblemen genom att ta bort parkeringar.”

Bästa korven: Lunnamelle, med senap men utan bröd. ”Men WP knackwurst från Marieholm och Bromölla grillkorv är också jättefin. Och jalapenokorv om den inte är för stark. Och så stekt falukorv med makaronistuvning – hallå! Det är ju så jättegott, en klassiker.”

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Stora däck_stockbild_2.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-03-11

Vägledning för säker däckhantering på gång

Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) och STRO ska lansera en gemensam branschvägledning för arbete med tunga lastbils- och entreprenaddäck. Syftet är att stärka säkerheten och bidra till en mer enhetlig och strukturerad däckhantering i hela branschen.Arbete med entreprenaddäck, lastbilsdäck och andra större däck innebär särskilda tekniska utmaningar. Kombinationen av högt lufttryck och stor luftvolym gör att det är viktigt med korrekt metodik, rätt utrustning och tydliga rutiner. Felaktig hantering kan orsaka allvarliga skador.Den nya vägledningen har enligt DRF (Däckspecialisternas Riksförbund) tagits fram i dialog med tekniska experter och erfarna yrkesutövare. Den omfattar centrala moment vid montering, demontering och pumpning av tunga däck, särskilt däck monterade på delbara fälgar med låsring.Målgruppen är inte bara traditionella däckverkstäder. Tunga däck hanteras även av åkerier, lantbrukare, maskinentreprenörer och andra aktörer som inte alltid har tillgång till specialiserad utbildning eller anpassad utrustning.– Vår ambition är att bidra till en mer konsekvent och säker hantering av tunga däck i hela värdekedjan. Genom gemensamma riktlinjer skapar vi bättre förutsättningar för rätt arbetssätt och minskad risk, säger Jacob Lamberg, vice ordförande i DRF.Branschvägledningen är en del av ett bredare initiativ från DRF för att stärka kompetens och säkerhet i arbetet med tunga däck. Initiativet består av:1. Ett utbildningsmaterial för arbete med lastbils- och entreprenaddäck som lanseras under våren. Flera utbildningsaktörer kommer att ackrediteras utifrån vägledningens innehåll.2. En branschstandard för service av lastbilsdäck på väg som tas fram för att tydliggöra krav på kompetens, metodik och utrustning även vid mobilt arbete.3. Informationsinsatser som riktas mot åkerier och andra aktörer som idag utför däckarbete i egen regi.– Hantering av tunga däck är ett tekniskt kvalificerat arbete som kräver rätt kunskap, rätt utrustning och tydliga säkerhetsrutiner. Med denna vägledning vill vi bidra till en gemensam säkerhetsnivå i branschen, säger Dennis Alexis, vd på STRO som är den organisation i de nordiska länderna som fastställer tekniska normer för däck, fälgar och hjul. 

Läs mer
iStock-667937554.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-03-19

Energiberedskap ska kunna stödjas av staten

Tillgången till energi är kritisk i ett läge av kris eller höjd beredskap. För att stärka energiförsörjningen vill regeringen införa en ny stödförordning som gör det möjligt att ge statligt stöd till företag som bidrar till energiberedskapsåtgärder.Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.– För att samhället ska fungera även i svåra lägen behöver energisystemet vara robust. Med den här förordningen skapar vi bättre förutsättningar för företag inom energiförsörjningen att stärka sin förmåga och minska sårbarheterna. Det är ett viktigt steg i arbetet med att stärka Sveriges samlade beredskap, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Den nya förordningen innebär att Energimyndigheten kan fördela medel till företag inom energisektorn för att genomföra åtgärder som stärker energiberedskapen. I dag kan endast offentliga aktörer få stöd.Företag äger och driver stora delar av den svenska energiinfrastrukturen, till exempel depåer, bränsle- och drivmedelsstationer, fjärrvärmeanläggningar och gasförsörjning. I juni 2025 lämnade Energimyndigheten in ett förslag om en ny stödförordning för att möjliggöra statligt stöd också till företag som ansvarar för produktion, lagring eller distribution av kritisk energi.

Läs mer
nackademin-underhållsingenjör .jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11

Tre nya underhållsutbildningar på gång

Sveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.

Läs mer