Förslag om praktiskt körprov vid synfältsbortfall skickas på remiss

iStock-2195282762.jpg.
Det viktigt att ha god överblick över den omgivande trafiken. Vissa personer med lindrigare synfältsbortfall klarar att kompensera för sina brister och kan bli goda förare. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-02

TRAFIKSÄKERHET

Fler personer med synfältsbortfall ska få möjlighet att testa sin körförmåga i praktiken. Nu skickar regeringen ut en remiss som också innehåller förslag som gör det möjligt för dessa personer att övningsköra på körskola inför körbedömningen. Regeringen meddelar också att personer med adhd och autism framöver inte ska behöva skicka in läkarintyg för prövning av sin diagnos när de ansöker om körkortstillstånd.

Regeringen gav 2023 uppdrag till Transportstyrelsen att se över möjligheterna att införa körprov i trafik för bedömning av undantag vid synfältsbortfall. I dag saknas den möjligheten när Transportstyrelsen hanterar undantagsärenden, trots att körkortsdirektivet medger detta.

– Omfattande forskning visar att det finns de som kan kompensera för sina synfältsbortfall, men där det i dag saknas möjlighet att testa förmågan i praktiken, säger infrastrukturminister Andreas Carlson.

På gruppnivå kör personer med synfältsbortfall sämre än normalseende. Inom gruppen finns dock individer som kan kompensera för bristerna och ändå köra trafiksäkert. I den rapport som nu skickas på remiss föreslår Transportstyrelsen därför att den som inte har allt för stora synfältsbortfall ska kunna genomföra en körbedömning för synfält hos Trafikverket.

Remissen innehåller även förslaget att den som söker körkortstillstånd ska kunna få ett beslut om att genomföra körbedömning. Beslutet ger personen rätt att övningsköra hos trafikskola inför en körbedömning i verklig trafik, trots att personen saknar körkortillstånd. Om personen klarar bedömningen får den därefter övningsköra som vanligt.

Transportstyrelsen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 mars 2027.

Transportstyrelsen har på regeringens uppdrag också sett över sina föreskrifter och allmänna råd om medicinska  krav för körkortsinnehav för personer med adhd, autism och liknande tillstånd. Detta har lett till en regeländring som innebär att dessa personer slipper lämna in läkarintyg och inte kommer att prövas utifrån sin diagnos när de söker körkortstillstånd.

– I dag får mer än 99 procent av de som prövas medicinskt för adhd eller autism bifall när de ansöker om körkortstillstånd. Att ta bort den särskilda prövningen innebär en enorm lättnad för den enskilde och avlastar både sjukvård och Transportstyrelsen från onödig administration, säger Andreas Carlson.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

260323 Pressträff Foto Ninni Andersson_low.jpg.

POLITIK 2026-03-23

Sänkt skatt på drivmedel och nytt stöd till myndigheters omställning

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

Läs mer
iStock-177094350_low2.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

Stark åkerinäring möter ökad konkurrens och stora investeringsbehov

Svensk åkerinäring visar stabil lönsamhet och en växande framtidstro, trots flera år av ekonomisk press. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska aktörer och stora investeringar krävs för att möta framtidens krav. Det framgår av Sveriges Åkeriföretags nya branschrapport. Branschrapport 2026 – Fakta, trender och framtid för svensk åkerinäring är en rapport från Sveriges Åkeriföretag som tar ett brett grepp om åkerinäringen och de omvärldsfaktorer som påverkar näringen. Nu har den första versionen blivit officiell och den visar på en i grunden stark bransch som nu möter ökande press.– När osäkerheten ökar i omvärlden blir det ännu viktigare att de ekonomiska förutsättningarna är långsiktiga och tydliga. Det blir särskilt viktigt i ett läge där rapporten pekar på en försiktig återhämtning och behov av stabilitet i näringen, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

Läs mer
iStock-1354892924.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Bedrägerier på telefon och sms ska försvåras

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Läs mer