Förslag om praktiskt körprov vid synfältsbortfall skickas på remiss

iStock-2195282762.jpg.
Det viktigt att ha god överblick över den omgivande trafiken. Vissa personer med lindrigare synfältsbortfall klarar att kompensera för sina brister och kan bli goda förare. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-02

TRAFIKSÄKERHET

Fler personer med synfältsbortfall ska få möjlighet att testa sin körförmåga i praktiken. Nu skickar regeringen ut en remiss som också innehåller förslag som gör det möjligt för dessa personer att övningsköra på körskola inför körbedömningen. Regeringen meddelar också att personer med adhd och autism framöver inte ska behöva skicka in läkarintyg för prövning av sin diagnos när de ansöker om körkortstillstånd.

Regeringen gav 2023 uppdrag till Transportstyrelsen att se över möjligheterna att införa körprov i trafik för bedömning av undantag vid synfältsbortfall. I dag saknas den möjligheten när Transportstyrelsen hanterar undantagsärenden, trots att körkortsdirektivet medger detta.

– Omfattande forskning visar att det finns de som kan kompensera för sina synfältsbortfall, men där det i dag saknas möjlighet att testa förmågan i praktiken, säger infrastrukturminister Andreas Carlson.

På gruppnivå kör personer med synfältsbortfall sämre än normalseende. Inom gruppen finns dock individer som kan kompensera för bristerna och ändå köra trafiksäkert. I den rapport som nu skickas på remiss föreslår Transportstyrelsen därför att den som inte har allt för stora synfältsbortfall ska kunna genomföra en körbedömning för synfält hos Trafikverket.

Remissen innehåller även förslaget att den som söker körkortstillstånd ska kunna få ett beslut om att genomföra körbedömning. Beslutet ger personen rätt att övningsköra hos trafikskola inför en körbedömning i verklig trafik, trots att personen saknar körkortillstånd. Om personen klarar bedömningen får den därefter övningsköra som vanligt.

Transportstyrelsen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 mars 2027.

Transportstyrelsen har på regeringens uppdrag också sett över sina föreskrifter och allmänna råd om medicinska  krav för körkortsinnehav för personer med adhd, autism och liknande tillstånd. Detta har lett till en regeländring som innebär att dessa personer slipper lämna in läkarintyg och inte kommer att prövas utifrån sin diagnos när de söker körkortstillstånd.

– I dag får mer än 99 procent av de som prövas medicinskt för adhd eller autism bifall när de ansöker om körkortstillstånd. Att ta bort den särskilda prövningen innebär en enorm lättnad för den enskilde och avlastar både sjukvård och Transportstyrelsen från onödig administration, säger Andreas Carlson.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Maserfrakt vätgaslastbil_low.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-09-25

Ett år med vätgasdriven pantinsamling

Under ett års tid har en vätgasdriven komprimatorlastbil transporterat pantburkar och pantflaskor mellan butiker och ett mellanlager i Borlänge. Fordonet körs av Maserfrakt på uppdrag av Returpack och under torsdagen presenterades samarbetet hos Maserfrakt i Borlänge.Fordonet, en ombyggd Daf-lastbil, har alltså rullat i ungefär ett år, men det var nu under torsdagen som den riktiga invigningen skedde på Maserfrakts terminal i Borlänge. Efter ett år på rull har de flesta ”barnsjukdomarna” kunnat botas, menar Frida Jahncke, drivmedelsansvarig på Maserfrakt.– Man testar ofta ny teknik i kulisserna och här valde vi att köra in bilen först och justera det som behövde justeras. Det har varit glapp i några givare som vi har behövt fixa, batteriet satt lite för långt ner för att få tillräcklig markfri gång, en kompressor krånglade och lite annat. Men nu funkar det bra, säger hon.– Hade det här varit enkelt hade alla redan gjort det. Men man behöver uthållighet. En annan utmaning är tanksidan, leveranserna ska tajmas så att det alltid finns gas. Det är något man lär sig efter hand.

Läs mer
Istock 1403777498.

DRIVMEDEL 2026-09-30

Rekordmånad för elbilarna

Nästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.

Läs mer
iStock-1317601467.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-09-23

Underhållssatsningar ger resultat

Trafikverket konstaterar att man nu är halvvägs in i årets säsong för vägunderhåll och att myndigheten klarat av att hålla tempot uppe under sommaren och därmed levererat det som planerats. Arbetet med vägtrummor och broar lyfts som exempel på områden där Trafikverket ökat takten jämfört med föregående år.– Trots en stökig omvärld och högre priser på bitumen ser vi att vi håller tempot och har en god framdrift i våra arbetet. Mil för mil återtar vi det eftersatta underhållet, säger Annika Canaki, chef för vägsystem på Trafikverket.Flera månader av underhållsarbete återstår nu, på vissa håll sker arbetet ända in i december om vädret tillåter.  Exakt vad som hinns med är dock inte möjligt att bedöma i förväg, eftersom väderhändelser såsom skyfall och översvämningar kan förändra takten och innebära att åtgärder sätts in både tidigare och senare än beräknat. Projekt kan också omprioriteras för att minska störningar vid en viss tid eller för att uppnå bättre kostnadseffektivitet.– Att vi numera har bättre verktyg för planering och uppföljning ökar transparensen både till uppdragsgivare och allmänhet. Vi har också sett att vi i högre utsträckning gör åtgärder i rätt ordning. Till exempel utförs avvattningsåtgärder i god tid innan beläggningsarbeten på samma sträcka. Vi ser också att det förebyggande underhållet ökar i förhållande till avhjälpande underhåll, vilket innebär en högre kostnadseffektivitet, avslutar Annika.EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDERVägtrummor1 142 vägtrummor har åtgärdats fram till september, vilket kan jämföras med 1 350 för helåret 2025.BeläggningÖver 250 mil väg har fram till september fått ny beläggning. Innan hela säsongen är över beräknar ska över 500 mil har fått ny beläggning enligt prognosen.BroarFram till september har över 400 broar fått någon typ av underhållsåtgärd. Tre gånger så många ”reinvesteringar” i broar ska enligt prognosen ha genomförts under 2026 jämfört med år 2024. På flera broar görs bärighetshöjande åtgärder som innebär att de kommer att klara högre last.

Läs mer