Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-23
TRAFIKSÄKERHET
Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Till vintern blir fordonsdata en obligatorisk mätmetod i nya underhållskontrakt och samtidigt testas ny sensorteknik som förhoppningsvis ska ge mer kunskap om hur arbetet bör bedrivas.
I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.
Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.
Under hösten har flera större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket träffats för att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar att Trafikverket tillsammans med övriga aktörer tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu alltså flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.
– Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att alla funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.
Alla aktörer behöver arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menar Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.
– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Jag vill att framkomligheten ska vara den högsta prioritet som finns och att entreprenörerna ska känna sig trygga med att man får betalt när man gör rätt åtgärder och skapar bra framkomlighet.
Fordonsdata har sedan tidigare kunnat användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Här är tanken att mer data om vägens status ska öka förståelsen för hur träffsäkra olika underhållsåtgärder varit.
– Om du gjort halkbekämpning under natten och temperaturen sedan faller så kan fordonsdatan ge svar på om halkbekämpningen är tillräcklig, säger Björn Eklund och tillägger:
– Vi vill i första hand utvärdera hur framkomligheten blev efter ett visst väder och en viss åtgärd. Men entreprenörerna kan om de vill använda samma data för att förbättra prognoser och för att ta beslut om insatser.
Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. VVIS står för ”vägväderinformationssystem” och utgörs av små väderstationer längs vägarna. Informationen från dem används för att göra utvärderingar av underhåll, men också av exempelvis SMHI för att göra väderprognoser. I ett projekt i Örnsköldsvik testas nu optiska sensorer som kombineras med VVIS-anläggningarna och ny mjukvara för att ge en mer detaljerad och rättvisande bild av väglaget.
"Det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning"
Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. Han är hoppfull inför framtiden och tror att både tekniken och dialogen kommer att göra skillnad.
– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Nu har vi också bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser och utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fått.
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.
– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27
Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobbAtt välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.
INFRASTRUKTUR 2026-01-23
Välbesökt när Alfredsson invigde unik laddplatsFler än 150 gäster var på plats när Alfredsson Transport under tisdagen och onsdagen invigde sin nya laddplats på terminalområdet i Norrköping. Totalt 12 laddare, varav en med MCS-standard, gör anläggningen till en av de största och kraftigaste i landet.Anläggningen har använts i nästan ett år, men det är först nu som alla detaljer kommit på plats och det blivit läge att slå på stort. Tisdagens invigning lockade ett 70-tal gäster i form av regionala företagare, politiker och tjänstemän såväl som de stora fordonstillverkarna. Den traditionella bandklippningen hade passande nog ersatts av en kabelklippning. Under onsdagen fortsatte invigningsaktiviteterna med ytterligare ett 90-tal gäster från stora delar av världen som bjudits in av laddteknikbolaget Kempower.– Det var en riktigt fin invigning. Många i branschen slöt upp och det var tydligt att det finns ett intresse för det här från många olika aktörer. Scania, Volvo och MAN var här, men även en kinesisk tillverkare av eldrivna lastbilar som heter Windrose, berättar vd Erik Alfredsson.Med totalt 12 laddare är anläggningen en av de större i landet för tunga fordon. Ännu mer speciellt är att en av laddarna är av MCS-standard, alltså den kommande standarden för supersnabb laddning som det ännu bara finns ett fåtal av i Sverige och där denna installation enligt Erik Alfredsson är den första publika MCS-laddaren i världen. Något annat som verkligen sticker ut är anläggningens totala näteffekt på 2,4 megawatt.– Det gör den här laddstationen till Sveriges kraftigaste för tunga fordon, konstaterar Erik Alfredsson. Hela stationen är publik och öppen för alla, dygnet runt alla dagar i veckan. Även för personbilar.
HÅLLBARHET 2026-01-29
Nu kör alla Axfoods lastbilar fossilfrittAxfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten.