Nya tag mot bättre vintervägar

Plogbil, fotograf Kerstin Ericsson - Trafikverket_low.jpg.
Björn Eklund hoppas att en nära och förtroendefull dialog mellan parterna i kedjan kan leda till bättre resultat. Foto: Anna-Maria Selvehed, Kerstin Ericsson, Jonas Fältman/Trafikverket
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-23

TRAFIKSÄKERHET

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Till vintern blir fordonsdata en obligatorisk mätmetod i nya underhållskontrakt och samtidigt testas ny sensorteknik som förhoppningsvis ska ge mer kunskap om hur arbetet bör bedrivas.

I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.

Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.

Under hösten har flera större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket träffats för att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar att Trafikverket tillsammans med övriga aktörer tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu alltså flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.

–  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att alla funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.

Björn Eklund Trafikverket16x9_foto Anna-Maria Selvehed.jpg.

Alla aktörer behöver arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menar Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.

– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Jag vill att framkomligheten ska vara den högsta prioritet som finns och att entreprenörerna ska känna sig trygga med att man får betalt när man gör rätt åtgärder och skapar bra framkomlighet.

Fordonsdata har sedan tidigare kunnat användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Här är tanken att mer data om vägens status ska öka förståelsen för hur träffsäkra olika underhållsåtgärder varit.

– Om du gjort halkbekämpning under natten och temperaturen sedan faller så kan fordonsdatan ge svar på om halkbekämpningen är tillräcklig, säger Björn Eklund och tillägger:

– Vi vill i första hand utvärdera hur framkomligheten blev efter ett visst väder och en viss åtgärd. Men entreprenörerna kan om de vill använda samma data för att förbättra prognoser och för att ta beslut om insatser.

Väderstation, fotograf Jonas Fältman - Trafikverket_low.jpg.

Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. VVIS står för ”vägväderinformationssystem” och utgörs av små väderstationer längs vägarna. Informationen från dem används för att göra utvärderingar av underhåll, men också av exempelvis SMHI för att göra väderprognoser. I ett projekt i Örnsköldsvik testas nu optiska sensorer som kombineras med VVIS-anläggningarna och ny mjukvara för att ge en mer detaljerad och rättvisande bild av väglaget.

 

"Det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning"

 

Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. Han är hoppfull inför framtiden och tror att både tekniken och dialogen kommer att göra skillnad.

– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Nu har vi också bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser och utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fått.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.

– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1072392590_low2.jpg.

DRIVMEDEL 2026-06-11

Ingen dieselkris i sikte i Sverige

Kriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader.  – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.    

Läs mer
Postnord Terminal Timrå_org.png.

FÖRETAGANDE 2026-06-11

Postnord bygger ny terminal i Timrå

Postnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden.   – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen.  Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028.  Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige. 

Läs mer
iStock-1170045922.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Energipriser och cyberhot största logistikoron bland svenska företag

Energipriser, geopolitisk oro och cybersäkerhet ses som de största riskerna för logistikkedjorna, enligt beslutsfattare på svenska företag. På längre sikt väntas klimatrelaterade händelser bli ett växande hot mot leveranskedjorna. Det visar en undersökning från logistikföretaget Posti.Undersökningen bygger på svar från beslutsfattare i svenska företag och visar vilka risker som bedöms få störst påverkan på logistiken. De största logistikutmaningarna här och nu är cybersäkerhet, energipriser och geopolitisk oro. På längre sikt, inom 5–10 år, bedöms klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer bli en av de största riskerna för logistiken. Nästan var femte svensk beslutsfattare lyfter frågan som ett växande hot mot leveranskedjor och transporter.– Företag och samhällen är beroende av logistik, och logistik är beroende av data. I takt med att leveranskedjor blir alltmer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker. Samtidigt kan energipriser och geopolitisk oro snabbt slå mot både kostnader och leveranskedjor, vilket vi nu märker av i allra högsta grad, säger Peter Ervasalo på Posti Sverige.Han menar att hoten tvingar företag att se över hur de kan decentralisera sin verksamhet och bygga flexibilitet och motståndskraft, exempelvis genom att utvärdera befintliga logistiknätverk och utforska alternativa rutter.– Hållbara logistiklösningar handlar inte enbart om att minska logistikens klimatavtryck. Tillgången på fossilt bränsle, såväl som nuvarande energipriser och tillgång på fossilfri el är också en stor utmaning, särskilt för tunga lastbilar. För logistiksektorn är det viktigt att vi får rätt förutsättningar, exempelvis i form av laddstruktur, för att fortsätta minska fossilberoendet i logistikkedjorna.Undersökningen genomfördes innan konflikten mellan Iran och USA bröt ut. Du kan läsa den här. 

Läs mer