Nya tag mot bättre vintervägar

Plogbil, fotograf Kerstin Ericsson - Trafikverket_low.jpg.
Björn Eklund hoppas att en nära och förtroendefull dialog mellan parterna i kedjan kan leda till bättre resultat. Foto: Anna-Maria Selvehed, Kerstin Ericsson, Jonas Fältman/Trafikverket
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-23

TRAFIKSÄKERHET

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Till vintern blir fordonsdata en obligatorisk mätmetod i nya underhållskontrakt och samtidigt testas ny sensorteknik som förhoppningsvis ska ge mer kunskap om hur arbetet bör bedrivas.

I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.

Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.

Under hösten har flera större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket träffats för att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar att Trafikverket tillsammans med övriga aktörer tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu alltså flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.

–  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att alla funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.

Björn Eklund Trafikverket16x9_foto Anna-Maria Selvehed.jpg.

Alla aktörer behöver arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menar Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.

– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Jag vill att framkomligheten ska vara den högsta prioritet som finns och att entreprenörerna ska känna sig trygga med att man får betalt när man gör rätt åtgärder och skapar bra framkomlighet.

Fordonsdata har sedan tidigare kunnat användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Här är tanken att mer data om vägens status ska öka förståelsen för hur träffsäkra olika underhållsåtgärder varit.

– Om du gjort halkbekämpning under natten och temperaturen sedan faller så kan fordonsdatan ge svar på om halkbekämpningen är tillräcklig, säger Björn Eklund och tillägger:

– Vi vill i första hand utvärdera hur framkomligheten blev efter ett visst väder och en viss åtgärd. Men entreprenörerna kan om de vill använda samma data för att förbättra prognoser och för att ta beslut om insatser.

Väderstation, fotograf Jonas Fältman - Trafikverket_low.jpg.

Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. VVIS står för ”vägväderinformationssystem” och utgörs av små väderstationer längs vägarna. Informationen från dem används för att göra utvärderingar av underhåll, men också av exempelvis SMHI för att göra väderprognoser. I ett projekt i Örnsköldsvik testas nu optiska sensorer som kombineras med VVIS-anläggningarna och ny mjukvara för att ge en mer detaljerad och rättvisande bild av väglaget.

 

"Det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning"

 

Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. Han är hoppfull inför framtiden och tror att både tekniken och dialogen kommer att göra skillnad.

– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Nu har vi också bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser och utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fått.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.

– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-953907054.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2025-11-04

Transportstyrelsen ändrar regler om alkoholbruk

Transportstyrelsen vill förändra de medicinska kraven för körkort. Enligt ett förslag ska andra alkoholdiagnoser än beroende inte längre ses som grund för körkortsåterkallelse. Initiativet kommer efter en omfattande kritik mot att personer utan missbruksproblematik fått körkortet indraget på grund av alkoholkonsumtion.Enligt dagens regler kan ett körkort återkallas om en person har ett alkoholberoende, alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som ur medicinsk synpunkt är skadligt. De två sistnämnda kategorierna är svenska så kallade särkrav som är mer långtgående än reglerna som finns i EU:s körkortsdirektiv.  Transportstyrelsen föreslår nu förenklingar på så sätt att reglerna endast ska omfatta alkoholberoende.– Vår bedömning är att vi kan genomföra förändringarna i reglerna utan att riskera trafiksäkerheten. Vårt förslag innebär att reglerna underlättar för vården, blir modernare, enklare och anpassas till den kravnivå som EU:s medlemsstater har kommit överens om, säger Katarina Norén, enhetschef på Transportstyrelsen.Medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk kan vara hinder för körkortsinnehav oavsett vad det handlar om. Läkare har också en anmälningsplikt som innebär att de är skyldiga att meddela Transportstyrelsen om de bedömer att en person är medicinskt olämplig som förare.– Om en läkare gör bedömningen att du är olämplig som förare ska han eller hon meddela oss på Transportstyrelsen. Denna generella regel kvarstår. Vi menar att med detta förslag kan fler få behålla sitt körkort och vi har ändå möjlighet att hindra de personer som kan utgöra en allvarlig trafiksäkerhetsrisk, säger Katarina Norén.Så kallade PEth-tester eller andra testmetoder som en läkare väljer och Socialstyrelsen rekommenderar, kommer fortsätta att användas av läkarna med patienters hälsa i fokus samt för att verifiera nykterhet hos den körkortsinnehavare som har en alkoholberoende-diagnos. Men de kommer inte finnas som krav i övrigt hos Transportstyrelsen i körkortsärenden.Transportstyrelsen har under lång tid arbetat med att uppdatera de medicinska föreskrifterna. Planen är att dessa ska uppdateras i två steg då delar av de ursprungliga förslagen behöver utredas ytterligare. Regeländringarna i det nu utskickade förslaget bedöms kunna träda i kraft den 15 januari 2026.

Läs mer
FT_20210526_low.jpg.

LAGAR & REGLER 2025-11-06

CSRD i förändring – så påverkas du

Förra året började EU:s nya regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, tillämpas. Men redan innan majoriteten av företagen börjat redovisa ändras nu förutsättningarna. Svensk Åkeritidning tog hjälp av SÅ:s hållbarhetsansvarige Fredrik Svensson för att förstå vad som är nytt och annorlunda. Vad händer just nu inom CSRD?– De allra största företagen omfattas av rapporteringskraven sedan förra året. Men gränsen för vilka företag som ska omfattas i nästa skede kommer troligen att ändras. Enligt tidigare beslut handlar det om företag med fler än 250 anställda, men kommissionen har nu lagt fram förslag på att ändra detta till företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro. Man föreslår också att rapporteringsstandarden ESRS ska förenklas och enligt det nya förslaget kan fler än hälften av rapporteringspunkterna tas bort.– Ett beslut som redan tagits är att rapporteringen för företag som ännu inte omfattas av CSRD skjuts upp två år. Företag som skulle börja rapportera för räkenskapsåret 2025 behöver rapportera först för 2027, och de som skulle rapportera för 2026 behöver göra det först för 2028.Vad innebär detta för större åkerier och logistikkoncerner?– Betydligt färre företag i branschen kommer att behöva redovisa. Det finns inte så många aktörer i Sverige som har fler än tusen anställda. Samtidigt är det viktigt att alla förstår att man som uppdragstagare och samarbetspartner kan behöva ge information till sina uppdragsgivare, om de behöver redovisa. På så sätt kommer många åkerier fortfarande att behöva ha koll på vissa delar av CSRD och ESRS. Men det blir en längre andningspaus nu i och med att allt skjuts upp två år. Det finns ytterligare ett begrepp på detta område, VSME. Vad är det för något?– Det står för ”Voluntary sustainability standard for non-listed micro, small and medium enterprises” och är en frivillig standard för rapportering för företag som inte omfattas av CSRD-kraven. VSME är en förenklad rapporteringsstruktur som gör att man kan jämföra sig med andra företag som rapporterar eller visa upp sitt hållbarhetsarbete enligt en etablerad EU-standard. Den följer CSRD-strukturen, men är klart enklare att använda. Den är också tänkt att fungera som ett tak för vad företag som omfattas av CSRD kan kräva för information av de mindre företagen som de samarbetar med. När ungefär får vi slutligt veta hur de nya reglerna för CSRD blir?– Det finns inget exakt datum för det utan det beror på hur lång tid den här dialogen tar. Men det låter som att CSRD-reglerna kan bli klara någon gång kring årsskiftet. Den nya ESRS-standarden ska enligt planen presenteras i slutet av denna månad och antas under nästa år. Allt måste ju vara klart inför 2027 då de nya bolagen ska börja redovisa.

Läs mer
iStock-1219797284.jpg.

DRIVMEDEL 2025-10-31

Beredskapen för flytande drivmedel ska stärkas

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att stärka Sveriges beredskap för flytande drivmedel. Det ska ske genom att myndigheten tar fram och redovisar en handlingsplan för prioriterade åtgärder där beredskapslagring och planering av ransonering av flytande drivmedel får särskilt fokus. Totalförsvarets återuppbyggnad och Sveriges medlemskap i Nato innebär att det har uppstått nya syften med drivmedelslager, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Drivmedelslager är viktiga för att säkerställa nödvändig försörjning av de viktigaste samhällsfunktionerna och därmed för att möjliggöra det civila försvarets stöd till det militära försvaret. – Steg för steg stärker regeringen Sveriges energiförsörjning. Med detta uppdrag tar vi ett ytterligare steg för att stärka vår drivmedelsberedskap. Sverige ska ha en trygg energiförsörjning, även i händelse av kris eller krig, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Viktiga funktioner i samhället, till exempel reservkraftsanläggningar och delar av transportsektorn, är fortsatt beroende av flytande drivmedel. Under ett väpnat angrepp kan samhällets förbrukning komma att öka ytterligare. Skillnaden i behov av drivmedel mellan fredstid och kris ställer därmed krav på Sveriges drivmedelsberedskap. Elektrifieringen av fordonsflottan leder dock till att en allt mindre mängd flytande drivmedel lagras. Utöver lagring behövs det enligt regeringen underlag för att vid kris eller krigssituation kunna genomföra planering och samordning av drivmedelsberedskap, och ytterst ransonering av drivmedlet. För att stärka Sveriges drivmedelsberedskap ger regeringen därför Energimyndigheten i uppdrag att redovisa en handlingsplan för försörjningstrygghet för flytande drivmedel. Handlingsplanen ska även innehålla nödvändiga förslag och åtgärder som regeringen behöver vidta för att få relevant lagstiftning på plats. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2027.

Läs mer