Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-23
TRAFIKSÄKERHET
Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Till vintern blir fordonsdata en obligatorisk mätmetod i nya underhållskontrakt och samtidigt testas ny sensorteknik som förhoppningsvis ska ge mer kunskap om hur arbetet bör bedrivas.
I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.
Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.
Under hösten har flera större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket träffats för att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar att Trafikverket tillsammans med övriga aktörer tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu alltså flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.
– Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att alla funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.
Alla aktörer behöver arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menar Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.
– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Jag vill att framkomligheten ska vara den högsta prioritet som finns och att entreprenörerna ska känna sig trygga med att man får betalt när man gör rätt åtgärder och skapar bra framkomlighet.
Fordonsdata har sedan tidigare kunnat användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Här är tanken att mer data om vägens status ska öka förståelsen för hur träffsäkra olika underhållsåtgärder varit.
– Om du gjort halkbekämpning under natten och temperaturen sedan faller så kan fordonsdatan ge svar på om halkbekämpningen är tillräcklig, säger Björn Eklund och tillägger:
– Vi vill i första hand utvärdera hur framkomligheten blev efter ett visst väder och en viss åtgärd. Men entreprenörerna kan om de vill använda samma data för att förbättra prognoser och för att ta beslut om insatser.
Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. VVIS står för ”vägväderinformationssystem” och utgörs av små väderstationer längs vägarna. Informationen från dem används för att göra utvärderingar av underhåll, men också av exempelvis SMHI för att göra väderprognoser. I ett projekt i Örnsköldsvik testas nu optiska sensorer som kombineras med VVIS-anläggningarna och ny mjukvara för att ge en mer detaljerad och rättvisande bild av väglaget.
"Det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning"
Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. Han är hoppfull inför framtiden och tror att både tekniken och dialogen kommer att göra skillnad.
– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Nu har vi också bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser och utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fått.
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.
– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2025-10-17
Scanias jätteanläggning i Kina invigdPå onsdagen invigde Scania sin första fabrik i Kina. Investeringen uppgår till mer än 20 miljarder kronor och produktionskapaciteten kommer att vara 50 000 fordon per år. Det nya industriella navet ligger i Rugao i Jiangsu-provinsen, intill Gula havet i östligaste Kina och är en av Scanias största globala investeringar hittills. Anläggningen täcker 800 000 kvadratmeter, har en licensierad produktionskapacitet på 50 000 fordon per år och uppges skapa omkring 3 000 nya jobb lokalt. Anläggningen ska betjäna både den kinesiska marknaden och exportmarknader i Asien och övriga världen. Den totala investeringen uppgår till omkring 2 miljarder euro. Scania är den första västerländska OEM-tillverkaren som beviljas en fullständig produktionslicens för en helägd lastbilsfabrik i Kina. Anläggningen ska drivas nästan helt med förnybara energikällor, inklusive lokalt producerad biogas och certifierad grön el. – Hållbarhet är inbyggt i varje del av vår nya fabrik i Rugao, från energiförsörjning till avfallshantering, säger Ruthger de Vries, vd för Scania Industrial Operations Asia. – Det handlar inte bara om att producera lastbilar, det handlar om att sätta en ny standard för effektiv och hållbar industriell verksamhet.
FÖRETAGANDE 2025-10-23
Hammar Maskin blir del av Tom EnterpriseEfter mer än fem decennier som ägare och ledare har Bengt-Olof Hammar valt att sälja Hammar Maskins verksamhet till Tom Enterprise. Fokus framöver blir tillväxt, innovation och global expansion. Hammar Maskin grundades 1974 av Bengt-Olof Hammar i Olsfors och har sedan dess utvecklat den världsledande sidlastaren Hammarlift, som används för effektiv containerhantering och andra tunga lastapplikationer. Företaget har levererat tusentals enheter till kunder i över 125 länder och har enligt bolaget byggt ett starkt rykte för robust design, teknisk kompetens och pålitlig service. – Hammar har vuxit genom innovation, kvalitet och kundfokus. Med Tom Enterprise som ägare får vi förutsättningar att fortsätta utveckla verksamheten och stärka vår ledande position på världsmarknaden, säger Bengt-Olof Hammar. De två bolagen delar enligt Hammar Maskin en gemensam syn på långsiktig utveckling och värdeskapande inom svensk industri. – Bengt-Olof Hammar har genom sin vision och sitt tekniska kunnande byggt upp en världsledande position inom sidlastare och skapat en helt ny nisch inom containerhantering. Företaget har gjort en imponerande tillväxtresa och är ett utmärkt exempel på svensk entreprenörsanda och innovationskraft, säger Thomas von Koch på Tom Enterprise. Peter Cederholm föreslås tillträda som ny vd för Hammar Maskin i samband med övertagandet. Han har mångårig erfarenhet från den internationella container- och lyftindustrin, bland annat från Kalmar Industries och Bromma spreaders. Transaktionen är villkorad av sedvanliga myndighetsgodkännanden och beräknas slutföras under fjärde kvartalet 2025.Hela behållningen från försäljningen ska gå till en fond för humanitär hjälp.
FÖRETAGANDE 2025-10-24
Höga bränslepriser gör åkerinäringen mer produktiv enligt ny rapportHur ser förhållandet ut mellan utsläpp, klimatsatsningar, produktivitet och omsättning? Det har tre forskare undersökt i en ny rapport, och resultaten visar bland annat att högre drivmedelslpriser leder till ökad produktivitet i åkerinäringen. Kostnaden för drivmedel är en stor utgiftspost för åkerier. Men hur påverkar koldioxidskatt, ett stigande dieselpris och krav på biobränsleinblandning produktiviteten i åkerinäringen? I en ny rapport från den ideella föreningen SNS visar forskarna Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann att utsläppen från näringen minskade med 5 procent och de fossila utsläppen med 30 procent under åren 2007–2020 – samtidigt som omsättningen ökade med 23 procent. – Den tydliga slutsatsen är att politiker inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i åkerinäringen. Tvärtom har de stigande bränslepriserna skapat incitament för samlastning, bättre planering av rutterna och mer effektiva transporter, vilket gjort näringen mer produktiv, säger Gustav Martinsson. Rapporten bygger på unika mikrodata på lastbilsnivå kopplade till företagsdata, vilket gjort det möjligt att i detalj studera åkeriernas anpassning. I rapporten konstaterar forskarna att effektivare logistik är den starkaste faktorn bakom en effektivare näring. De höjda drivmedelspriserna har också bidragit till att förändra sammansättningen i branschen, där stora åkerier (med fler än 50 lastbilar) kraftigt har ökat sin marknadsandel. Strukturomvandlingen välkomnas av forskarna av klimatskäl. – Att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva företag är nödvändigt. De större åkerierna har dessutom kunnat minska sina utsläpp betydligt snabbare. Om mindre åkerier ska stödjas ekonomiskt behöver det vara stöd för omställning och produktivitetsökning, inte stöd för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, kommenterar Per Strömberg. Reduktionsplikten sänktes 2024 och sedan dess har dieselpriset minskat med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerheten kring styrmedel riskerar att minska branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetshöjande åtgärder, oavsett om det är bättre logistik eller ny teknik. – Det är viktigt att utsläpp är prissatta och att priset speglar samhällskostnaden för utsläpp. Och för näringen är stabilitet i villkor avgörande för att man ska våga investera i sin affärsverksamhet, säger Christian Thomann. Effekter av bränslepriser på produktivitet och utsläppUtdrag ur rapporten.En ökning i bränslekostnad med 1 % leder till:– 0,6 % högre produktivitet i genomsnitt,– 1,5 % högre produktivitet i stora åkerier,– 0,3 % lägre koldioxidutsläpp per omsatt krona i genomsnitt,– 0,8 % lägre koldioxidintensitet i stora åkerier.