Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-23
TRAFIKSÄKERHET
Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Till vintern blir fordonsdata en obligatorisk mätmetod i nya underhållskontrakt och samtidigt testas ny sensorteknik som förhoppningsvis ska ge mer kunskap om hur arbetet bör bedrivas.
I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.
Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.
Under hösten har flera större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket träffats för att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar att Trafikverket tillsammans med övriga aktörer tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu alltså flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.
– Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att alla funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.
Alla aktörer behöver arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menar Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.
– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Jag vill att framkomligheten ska vara den högsta prioritet som finns och att entreprenörerna ska känna sig trygga med att man får betalt när man gör rätt åtgärder och skapar bra framkomlighet.
Fordonsdata har sedan tidigare kunnat användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Här är tanken att mer data om vägens status ska öka förståelsen för hur träffsäkra olika underhållsåtgärder varit.
– Om du gjort halkbekämpning under natten och temperaturen sedan faller så kan fordonsdatan ge svar på om halkbekämpningen är tillräcklig, säger Björn Eklund och tillägger:
– Vi vill i första hand utvärdera hur framkomligheten blev efter ett visst väder och en viss åtgärd. Men entreprenörerna kan om de vill använda samma data för att förbättra prognoser och för att ta beslut om insatser.
Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. VVIS står för ”vägväderinformationssystem” och utgörs av små väderstationer längs vägarna. Informationen från dem används för att göra utvärderingar av underhåll, men också av exempelvis SMHI för att göra väderprognoser. I ett projekt i Örnsköldsvik testas nu optiska sensorer som kombineras med VVIS-anläggningarna och ny mjukvara för att ge en mer detaljerad och rättvisande bild av väglaget.
"Det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning"
Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. Han är hoppfull inför framtiden och tror att både tekniken och dialogen kommer att göra skillnad.
– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Nu har vi också bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser och utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fått.
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.
– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-01-26
Europeisk logistikkoncern expanderar till USA med hjälp av VolvoVolvo Lastvagnar har fått en order på 80 VNL-lastbilar och 150 FH Aero från Hayway Logistics. Investeringen i VNL är ett led i den europeiska koncernens etablering i USA.Hayway Group består av 19 företag som är verksamma i Europa. Nu går koncernen in på den amerikanska marknaden och man gör det med en flotta som uteslutande består av Volvolastbilar. Det handlar om 80 lastbilar av modellen VNL 860 som ska användas för fjärrtransporter mellan Kalifornien och delstaten New York. Fordonen ska servas genom Volvos största återförsäljarnätverk på den amerikanska västkusten, TEC Equipment – Fontana.Hayway Group planerar att utöka sin flotta i Nordamerika så att den består av 1 400 fordon till 2029, där all expansion sker i samarbete med Volvo Lastvagnar och Volvo Financial Services.Hayway Group ska också köpa 150 Volvo FH Aero av Volvo Lastvagnar i Polen. Detta sker genom det polska företaget SIS Trans, som ingår i koncernen.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04
Ny vinst för Iveco i “Sustainable Truck of the Year”För tredje året i rad får Iveco det internationella priset Sustainable Truck of the Year. I år är det den biometandrivna IVECO S-Way LNG som utses till vinnare i dragbilskategorin.Utmärkelsen Sustainable Truck of The Year instiftades 2016 av den italienska branschtidningen Vado e Torno och delas årligen ut av en oberoende jury bestående av specialiserade transportjournalister. Bedömningen baseras på flera hållbarhets- och effektivitetskriterier, däribland minskade utsläpp, säkerhet, förarkomfort samt fordonets totala miljöpåverkan.– Detta är en utmärkelse som vi är väldigt stolta över. Med Iveco S-Way LNG får svenska åkerier en beprövad lösning som redan idag möjliggör kraftigt minskade CO2-utsläpp, särskilt vid användning av biometan, utan att göra avkall på räckvidd, driftsäkerhet eller lönsamhet, säger Marcus Torin, Country Sales Manager på Hedin Nordic Truck AB, generalagent för Iveco i Norden.Dragbilen som fått priset drivs av en 500 hk xCursor 13-motor från FPT Industrial. Prestandan är jämförbar med motsvarande dieselversioner.– De senaste uppdateringarna av modellen har även inneburit tydliga förbättringar inom säkerhet, komfort och ergonomi, som är avgörande för långa körningar på nordiska vägar. Priset visar att det är ett bra alternativ för framtidens gröna transporter, men också ett fullt gångbart alternativ för långväga tunga transporter i Sverige, säger Marcus Torin.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27
Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobbAtt välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.