Populära rastplatser bommas igen

Dagens allt för få rastplatser för tung trafik har blivit ännu färre när polisens kontrollplatser längs vägarna har börjat bommas igen. Polisens arbete ska prioriteras säger Trafikverket. I Värmland var yrkesförarna först med att protestera mot utestängningen.

Strax före sommaren upptäckte yrkesförarna i Värmland att det inte längre gick att ta sin lagstadgade rast på polisens tre kontrollplatser i närheten av Karlstad och Kristinehamn. Trafikverket hade satt upp bommar.

Att lastbilsförarna gärna stannade på kontrollplatserna beror på att där finns gott om plats för stora fordon och dessutom toaletter. Dessutom finns det få andra lämpliga ställen att stå på. Hela åkeribranschen kan vittna om hur allvarlig bristen är på rastplatser, ett problem som förvärrats med tiden. Men mer om det längre fram i artikeln.

Enligt Trafikverket bommades kontrollplatserna igen för yrkestrafiken eftersom polisens verksamhet ska prioriteras. Om det står en parkerad lastbil på kontrollplatsen när polisen behöver den, är det inte så lätt att flytta på den. Det kan då påverka polisarbetet.

Peter Nordwall, förare på Rekotrans i Molkom, var en av dem som reagerade:
– Var ska vi ställa oss. Var ska vi gå på toaletten? Och var ska vi ta vår dygnsvila någonstans, säger han, och sedan:

– Jag blev förbannad och ringde lokalradion.

Efter att Peter Nordwall kontaktade P4 Värmland har frågan om de stängda kontrollplatserna fått stort utrymme i främst lokal press och radio. Det har också blivit en fråga på regeringsnivå. Riksdagsledamoten Malin Östh (V) har ställt frågan hur regeringen tänker agera för att åtgärda de ökade olycksriskerna som kan bli en följd av de stängda kontrollplatserna.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) svarade i början på juli i år att det finns en brist på säkra uppställningsplatser längs vägnätet och att Trafikverket därför har ett pågående uppdrag till 2029 som innebär en översyn av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas.

Trafikverket och Polismyndigheten delar på ansvaret för kontrollplatserna. De båda myndigheterna fick i uppdrag att säkerställa en effektiv ansvarsfördelning för kontrollplatserna i slutet av förra året.

Totalt finns närmare 160 kontrollplatser över hela landet. Det har kommit rapporter om uppsatta bommar i såväl Skåne som Västmanland.

Att protesterna är mer högljudda i Värmland kan kanske till en del förklaras med närheten till Norge. För yrkesförarna ligger det nära till hands att jämföra med situationen i i vårt grannland där det finns tillräckligt många och välskötta rastplatser.

– Jag har aldrig kört över tiden i Norge, säger lastbilsföraren Morgan Olsen på K Anderssons Åkeri i Kumla. Han intervjuades av P4 Värmland i samband med att bommarna på kontrollplatserna sattes upp.

– Så fort jag kommit över gränsen till Norge så minskar stressen, då vet jag att jag hinner fram till en ledig rastplats i tid.

De stängda kontrollplatserna har också blivit en jämställdhetsfråga. Bommarna är ytterligare ett hinder för att få in fler kvinnliga förare i transportbranschen. Kvinnor har helt enkelt större behov av ordentliga toaletter än män, konstaterades det i mediernas rapportering.

Vad säger då polisen om situationen? Kanske inte så förvånande välkomnar trafikpolisen i Värmland bommarna, eftersom det är ett sätt att förenkla deras arbete. Men inte utan invändningar. Trafikpolis Petter Magnusson konstaterar i en radiointervju att trafiksäkerheten blir sämre när stora lastbilar tvingas ställa sig i trafikfickor som främst är avsedda för personbilar. Det betyder ökade olycksrisker.

Trafikverkets dåvarande presschef Bengt Olsson förklarade i P4 Värmland att om det är så att trafiksäkerheten påverkas, så är det i första hand arbetsgivaren som har ansvaret:

– Blir det ett trafiksäkerhetsproblem så innebär det ett uppdrag till arbetsgivaren att lösa. De får se över sina rutter och vilka arbetspass som förarna ska ha.

Trafikverket har anlagt 270 lastplatser, främst för personbilar. Frågar man förare och åkare så är inte det tillräckligt och bristen är störst omkring storstäderna och vid de stora trafiklederna genom Sverige. De rastplatser som finns är också ofta fullbelagda, något som Sveriges Åkeriföretag påtalat under många år.

Fordonsutvecklingen innebär också att nya krav på rastplatserna tillkommer. Elektrifieringen av lastbilsflottan som nu håller på att inledas har medfört att Trafikverket fått ett uppdrag av regeringen att undersöka om och hur elektriska bilar ska kunna laddas på rastplatserna. Dessutom ställer de nya längre ekipagen på 34 meter nya krav på utrymme.

Ytterligare en faktor som ökat förarstressen är att det är svårt att hitta en lämplig parkeringsficka längs vägen att köra in i när det är dags att ta en kort rast. Många parkeringsfickor har byggts bort under senare år.

Det finns ett par undersökningar under åren som visar hur stort missnöjet är i åkerinäringen när det gäller tillgång på rastplatser, parkeringsplatser och omkopplingsplatser. Enligt en enkätundersökning som Sveriges Åkeriföretag genomförde 2023 var det bara 2 förare av 664 svarande som ansåg att det fanns tillräckligt med rastplatser. 93 procent av de som svarade ansåg att antalet rastplatser inte täcker företagens behov.

91 procent tyckte att det är svårt eller mycket svårt att få plats om man kör överdimensionerat gods. 82 procent ville helt enkelt ha större parkeringsplatser. 63 procent av förarna ansåg att de befintliga rast- och parkeringsplatserna längs vägarna inte var anpassade för kör- och vilotidsreglerna.

Det största behovet av fler rastplatser tycks finnas i Stockholmsregionen, i Västra Götaland, Östergötland, Uppsala län och i Skåne. Dessutom behövs det fler rastplatser längs de stora trafiklederna genom landet. Det visar en enkät som genomfördes av Sveriges Åkeriföretag 2021. Omkring en fjärdedel av de svarande påtalade de stora bristerna i Stockholmsregionen. De flesta deltagarna var förare, men några åkeriägare deltog också. Enkäten gick ut till SÅ:s medlemmar men också till olika förarforum på Facebook.

Svaren i de båda enkätundersökningarna indikerar att förarna och åkarna ser bristen på rastplatser som det stora problemet. Nästan hälften efterfrågar olika säkerhetshöjande åtgärder som kameror och belysning på befintliga och nya rastplatser. Reglerad in- och utfart på rastplatserna är däremot inte lika efterfrågat. Högst 30 procent av de svarande i enkäten från 2021 önskade den typen av övervakning.

Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket, fick tillfälle att kommentera frågan om rastplatser i en paneldiskussion under Almedalsveckan i Visby i juni i år. Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, konstaterade att bristen på rastplatser skapar tidspress och stress och att problemet i hög grad engagerar både åkare och förare. Han anknöt till den aktuella diskussionen om de stängda rastplatserna:

– Det som verkligen tar problemet till sin spets det är när befintliga rastplatser stängs ner. Det blir en symbol för något man inte tycker är bra, sa Oscar Hyléen. Han framhöll också att frågan om fler rastplatser inte bara är en fråga för Trafikverket. Även privata aktörer har en viktig roll att spela.

Roberto Maioranas svarade att Trafikverkets 270 rastplatser ursprungligen var tänkta för i första hand privatbilism, men att det pågår ett arbete för att göra dem bättre lämpade för lastbilar.

– Jag tycker absolut det är en aktuell fråga, sa han och gav några exempel för hur rastplatserna anpassats för den tunga trafiken. Det handlar exempelvis om försöket att utveckla tryggare och säkrare rastplatser och regeringsuppdraget att undersöka elektrifieringen av rastplatser.

– Men jag tycker vi kan dra det ännu längre. Varför skulle vi inte kunna få ett regeringsuppdrag att titta på möjligheten till fler uppställningsplatser på strategiska ställen? Det kan vara före backarna vid Hallandsåsen, eller vid Jönköpingsbacken.

– Vi vet att vid en tuff vintersituation kan det vara bättre att ställa sig vid sidan av vägen och vänta, i stället för att fortsätta köra.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, påpekade att många parkeringsfickor längs vägarna har försvunnit under de senaste 20 åren. De har använts som enkla rastplatser av främst regionala transportörer. Men trafiksäkerhetsarbetet enligt nollvisionen har lett till att de här parkeringsfickorna har tagits bort. Hans förslag är därför att åter ge plats för enkla rastplatser längs vägarna där det är möjligt för lastbilar i främst regional trafik att ställa sig för en kort rast.