Foodora utökar robotleveranser

FÖRETAGANDE 2025-08-28

Den 1 september blir Ludger Schmuck vd för Allmiljö, som är en del av Kaj Johansson Gruppen. Med erfarenhet från logistikjätten Schenker vill han nu leda det norrländska renhållningsbolaget mot tillväxt i en tid av nya klimatkrav. Allmiljö är ett norrländskt företag som arbetar med renhållning, återvinning och avfallshantering. Uppdragen är för både kommuner och privata kunder. I takt med nya lagkrav och ökat fokus på cirkulära lösningar blir Allmiljös roll allt viktigare, anser Stefan Johansson, ägare och vd för Kaj Johansson Gruppen samt vd på Allmiljö fram till nu. – Vi vill ta Allmiljö till nästa nivå. Verksamheten växer, och med Ludger får vi en ledare som kan kombinera engagemang med erfarenhet av att driva utveckling i stora organisationer. Ludger Schmuck är ursprungligen från Tyskland, men sedan många år bosatt i Västerbotten. Närmast kommer han från Schenker, där han ansvarat för affärerna i Norrbotten och Västerbotten. – Jag ser fram emot att tillsammans med alla medarbetare på Allmiljö ta nästa steg i företagets resa. Siktet är inställt på tillväxt, men vägen dit handlar lika mycket om att skapa engagemang som att fatta strategiska beslut. Det är tillsammans som vi kan lyfta bolaget, säger han. Renhållnings- och återvinningsbranschen står inför stora omställningar de kommande åren. Fastighetsnära insamling blir obligatorisk i hela Sverige från 2027 och användningen av fossilfria bränslen och drivlinor inom transportsektorn ökar. – Vi vet att kraven bara ökar. För att möta dem måste vi våga satsa och ligga steget före. Allmiljö har alla förutsättningar att bli en ännu starkare aktör och jag vill bidra till att ta bolaget dit, säger Ludger Schmuck. Stefan Johansson menar att han i och med vd-bytet kan ha fullt fokus på koncernens övergripande utveckling. – Med Ludger som vd för Allmiljö stärker vi hela koncernen. Det här är en satsning framåt, och vi gör den för att fortsätta växa.

FORDONSTEKNIK 2025-08-28

I juni presenterade Fossilfritt Sverige en avsiktsförklaring om att öka andelen eldrivna arbets- och entreprenadmaskiner, fri för både privata och offentliga aktörer att skriva under. Stockholms stad är nu den senaste kommunen att hörsamma uppmaningen. I Stockholm kommer ungefär hälften av utsläppen från transportsektorn, och runt tio procent av dessa härrör från arbetsmaskiner. Genom att byta ut fossildrivna arbetsmaskiner till elektrifierade alternativ minskar utsläppen av koldioxid samtidigt som de hälsoskadliga utsläppen och bullret i staden minskar. Nu har Stockholms stad skrivit under den avsiktsförklaring som Fossilfritt Sverige, Infra Sweden och Viable Cities lanserade i början av sommaren och som riktar sig till offentliga och privata beställare av bygg- och anläggningsprojekt som vill driva marknaden framåt och öka efterfrågan på eldrivna fordon fram till 2030. De aktörer som skriver under avsiktsförklaringen ska ha som mål att majoriteten av alla entreprenadarbeten ska utföras utsläppsfritt 2030. Erfarenheter från Oslo visar att merkostnaderna för utsläppsfria arbetsmaskiner kan minska relativt snabbt om det finns en tydlig efterfrågan. – I den här avsiktsförklaringen gör vi det tydligt för branschen att vi vill se fler elektrifierade arbetsmaskiner i våra stadsutvecklingsprojekt, säger Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård (S). Stockholms stad har redan idag ett flertal utsläppsfria elektrifierade entreprenader och flera delvis elektrifierade entreprenader – bland annat i nya Slakthusområdet där 150 000 ton massor förs bort med hjälp av två eldrivna grävare, en eldriven hjullastare och två el-lastbilar med släp, ett kross- och sorteringsverk som drivs med el samt handhållna maskiner och verktyg. – Stockholms stad har sedan flera år varit en spjutspets i utvecklingen av elektrifierade entreprenader. Det här skickar en tydlig signal till marknaden om att efterfrågan på elektrifierade entreprenader ökar. När utsläppen och bullret från byggen minskar är det inte bara en vinst för klimatet, utan också för folkhälsan och trivseln för alla som bor och jobbar i staden, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Tidigare har Eskilstuna, Göteborgs, Skellefteå, Umeå, Uppsala och Östersunds kommuner skrivit under avsiktsförklaringen.

FORDONSTEKNIK 2025-08-29

Dagens allt för få rastplatser för tung trafik har blivit ännu färre när polisens kontrollplatser längs vägarna har börjat bommas igen. Polisens arbete ska prioriteras säger Trafikverket. I Värmland var yrkesförarna först med att protestera mot utestängningen. Strax före sommaren upptäckte yrkesförarna i Värmland att det inte längre gick att ta sin lagstadgade rast på polisens tre kontrollplatser i närheten av Karlstad och Kristinehamn. Trafikverket hade satt upp bommar. Att lastbilsförarna gärna stannade på kontrollplatserna beror på att där finns gott om plats för stora fordon och dessutom toaletter. Dessutom finns det få andra lämpliga ställen att stå på. Hela åkeribranschen kan vittna om hur allvarlig bristen är på rastplatser, ett problem som förvärrats med tiden. Men mer om det längre fram i artikeln. Enligt Trafikverket bommades kontrollplatserna igen för yrkestrafiken eftersom polisens verksamhet ska prioriteras. Om det står en parkerad lastbil på kontrollplatsen när polisen behöver den, är det inte så lätt att flytta på den. Det kan då påverka polisarbetet. Peter Nordwall, förare på Rekotrans i Molkom, var en av dem som reagerade:– Var ska vi ställa oss. Var ska vi gå på toaletten? Och var ska vi ta vår dygnsvila någonstans, säger han, och sedan: – Jag blev förbannad och ringde lokalradion.