Amerikanskt bolag vill köpa Northvolt

northvolt-ett-1.jpg.
Northvolt 1 heter den stora fabriken i Skellefteå. Om affären med Lyten går igen ska många av de tidigare medarbetarna återanställas. Foto: Northvolt
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-08-08

FÖRETAGANDE

Det Silicon Valley-baserade batteriteknikbolaget Lyten är på väg att köpa Northvolts tillgångar. Under torsdagen hölls en presskonferens i Skellefteå där konkursförvaltaren, Lytens vd, näringsminister Ebba Busch och flera lokala företrädare deltog. Flera godkännanden återstår innan affären kan bli av.

Northvolt sattes i konkurs i mars i år och tusentals anställda förlorade jobbet. En mindre styrka anställda fortsatte under våren att arbeta för att kunna leverera batterier till de kvarvarande kunderna, däribland Scania som var sista av företagen att få leveranser. Sista juni upphörde produktionen och därefter har konkursförvaltaren Mikael Kubu fortsatt sina försök att sälja bolaget och dess tillgångar. Nu står det klart att det alltså är amerikanske Lyten, ett bolag baserat i Silicon Valley i Kalifornien som inleder processen med att ta över Northvolt. Lyten beskrivs som ett start-up-bolag med bara drygt 300 anställda, långt färre än Northvolt hade, men med en stark utveckling och tunga finansiärer i ryggen.

Under torsdagen hölls en presskonferens där bland annat representanter från de berörda kommunerna, Skellefteå och Västerås, Lytens vd dan Cook, konkursförvaltaren Mikael Kubu och närings- och energiminister Ebba Busch deltog (den senare på länk).

Kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, Lorents Burman, pratade om att det nu skrivs ett nytt kapitel i Europas batterihistoria, och att den här verksamheten är avgörande för svensk innovation och teknikutveckling framöver.

– Vi är hoppfulla. Det här är ett välkommet besked som väldigt många har väntat på väldigt länge, konstaterade han.

northvolt-labs-exterior-1.jpg.

Konkursförvaltaren Mikael Kubu konstaterade att det nu är fem månader sedan Northvolt sattes i konkurs och att utmaningen har varit stor och komplex. Han gav en eloge till medarbetarna och Scania som var avgörande för att produktionen skulle kunna fortsätta under våren. Han konstaterade också att produktionen efter konkursen var högre än innan, trots att majoriteten av de anställda slutat.

– I början hade vi stora förhoppningar på att hitta en köpare som kunde fortsätta verksamheten direkt. Den pågående produktionen för den enda kunden under återuppbyggnaden, Scania, gav oss tid att förhandla med potentiella investerare och köpare av verksamheten. Men när produktionen stoppades stod vi kvar utan intäkter, bara kostnader. Och de potentiella köpare som vi hade förhandlat med under våren bestämde sig för att inte fortsätta. Vi började då planera för en fullständig nedstängning av Northvolt, förklarade Mikael Kubu.

Tanken var då att sälja tillgångarna i Skellefteåfabriken styckvis, vilket skulle gett ganska låga intäkter. Men i juni dök Lyten upp med ett starkt intresse och därefter har arbetet varit intensivt med att möjliggöra en försäljning av stora delar av Northvolts tillgångar och verksamhet.

Lytens vd Dan Cook menar att Northvolts värde ligger i både de fysiska tillgångarna och personalen.

– Vi kan helt enkelt låta all den här kompetensen och gemenskapen gå till spillo, sa han och syftade även på det stora engagemang som inte minst Skellefteå och Västerås visat.

Närings- och energiminister Ebba Bush sa att hon var rörd över att se det stora engagemanget från de anställda, även när de fått nyheten om konkursen. Hon tackade alla som bidragit med engagemang och kunskap under åren och poängterade att den kommande affären och återstarten är en vinst inte bara för lokalsamhället.

– Det är en vinst för Skellefteå, Västerås, för hela Sverige och Europa, men också en vinst för den transatlantiska länken.

Dan Cook fick ett par frågor om vad skillnaden blir denna gång i produktionen och hur finansieringen går till. Han menade att Lyten har många pålitliga och starka investerare bakom sig, från USA förstås, men också från Sverige, Polen och andra länder. Produktionen är också på god väg, enligt Dan Cook, som själv besökt flera av anläggningarna och pratat med anställda.

– De människor som är där idag och som slutat tidigare är några av de mest engagerade och hårt arbetande människor jag har stött på i branschen. De har löst många av de problem som försatt Northvolt i den här situationen. Inte alla, men många av de stora.

Han säger att misstag kommer att fortsätta att göras, men att det finns en bra grund i tillgångarna, samhället, kompetensen och det tekniska kunnande som Lyten också för med sig. Bolaget har också tagit in olika experter för att försäkra sig om att det finns möjlighet att skala upp produktionen på ett effektivt sätt.

Lyten äger redan Northvolts tidigare fabrik i Polen och en anläggning i USA. Troligen kommer även återvinningsanläggningen Revolt att säljas till Lyten i ett senare skede.

Konkursförvaltaren och Lyten har nu skrivit på ett avtal om försäljning av vissa tillgångar, men flera steg återstår. Bland annat ska både den svenska och amerikanske regeringen godkänna affären. Långivarna ska också ge sitt godkännande. Om allt går enligt plan så ska den första affären gå helt i lås under oktober månad. Det handlar då om tillgångarna i Sverige. Övriga avtal för anläggningarna i andra länder beräknas ta längre tid att få klara.

Enligt Dan Cook arbetar Lyten nu med att få in den första nya batterikunden.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen. Din röst räknas!

Mejla oss

Läs även

88508cffec46e439_webb.jpg.

DIGITALISERING & IT 2025-06-18

Volvo och Daimler går ihop om framtidens mjukvaruplattform

Med en ny mjukvarudefinierad fordonsplattform vill Volvokoncernen och Daimler Truck omvandla den kommersiella fordonsindustrin och etablera en ny branschstandard. För detta ändamål har fordonstillverkarna nu bildat ett samriskbolag, som fått namnet Coretura.   Efter att ha tecknat bindande samriskavtal den 28 oktober 2024 har Volvokoncernen och Daimler Truck nu fått alla nödvändiga myndighetsgodkännanden för det nya företaget Coretura AB. Verksamheten sparkades i gång tidigare denna månad. – Det här är ett stort och verkligen spännande steg – inte bara för oss, utan för hela branschen och våra kunder. Tillsammans startar vi den digitalt drivna framtiden för lastbilar och bussar, vilket i slutändan kommer att göra kommersiella fordon smartare, mer uppkopplade och effektivare än någonsin, säger Karin Rådström, vd och koncernchef för Daimler Truck. Martin Lundstedt, vd och koncernchef för AB Volvo, menar att det rör sig om banbrytande teknik och innovationssamarbeten som lägger grunden för en ny era inom uppkoppling och effektivitet i branschen. – Den här satsningen understryker inte bara vårt engagemang för att vidareutveckla våra produkter utan också viljan att bana väg för hållbara och intelligenta transportlösningar, säger han. Coretura ska ledas av en ledningsgrupp med fyra medlemmar, två var från aktieägarna. Vd är Johan Lundén som tidigare ansvarat för strategisk produktplanering, projekt- och innovationsledning inom Volvokoncernen. Bolagen skriver att Coreturas uppdrag är att bygga den ”icke-differentierande kärnan”, en standardiserad och öppen mjukvarudefinierad fordonsplattform och ett dedikerat operativsystem för kommersiella fordon.  Coreturas verksamhet omfattar även specifikation och upphandling av centraliserade högpresterande styrenheter som är avsedda för kommersiella fordon och som kan hantera stora mängder data. Det ska göra det möjligt att frikoppla utvecklingscyklerna för både programvara och hårdvara, så att slutkunder kan köpa och uppdatera digitala applikationer trådlöst.  Coretura kommer till en början ha 50-talet personer anställda, för att sedan stegvis växa. Bolaget siktar på att lansera sina första produkter i fordon i slutet av decenniet. Investeringsnivån är hög från Volvokoncernen och Daimler Truck, som vardera åtar sig att investera ett ”tresiffrigt miljonbelopp” under de kommande fem åren för att säkerställa framgången för Coretura. Bolagen förblir i övrigt konkurrenter och kommer fortsätta att differentiera sina kompletta produkt- och tjänsteerbjudanden, inklusive respektive digitala lösningar.  

Läs mer
iStock-1430792492.jpg.

DRIVMEDEL 2025-06-19

Kraftigt lyft för HVO100

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn ökar efter att reduktionsplikten sänkts. Men leveranserna av det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har samtidigt mer än fördubblats på två år. Det visar årets omställningsbarometer från Drivkraft Sverige. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med hela 7 procent under 2025 jämfört med året innan. Det visar preliminär statistik från Naturvårdsverket. Ökningen är något högre än vad underlaget till regeringens klimatredovisning uppskattat. Vägtrafiken ökade sina utsläpp med 24 procent, och arbetsmaskinerna med hela 32 procent. Resultatet är framför allt en konsekvens av den kraftigt sänka reduktionsplikten för diesel från 30,5 procent till 6 procent (från första juli 10 procent). Men på detaljnivå är inte allt mörkt ur utsläppsminskningssynpunkt. Industrin minskade utsläppen med hela 5 procent, och det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har blivit mer populärt. Antalet ”energistationer” (eller ”drivmedelsstationer”) i Sverige är omkring 3 000. Av dessa erbjuder drygt 650 HVO100, vilket är en femdubbling av antalet sedan 2019.  Samtidigt har användningen av HVO100 ökat kraftigt de senaste två åren, parallellt med en ökning av antalet pumpar. Jämfört med förra året finns nu 10 procent fler pumpar. Samtidigt har antalet stationer som erbjuder laddning ökar med omkring 50 procent. 2024 utgjordes 8,5 procent av drivmedelsleveranserna av höginblandade biodrivmedel. Under första halvan av 2025 har andelen gått upp till 10 procent. Anledningen är alltså främst att användningen av HVO100 har ökat, enligt Drivkraft Sverige. Totalt utgörs 7 procent av drivmedelsleveranserna av HVO100, en kraftig ökning från 5 procent samma period 2024 och 2,8 procent 2023. HVO100 är ett drivmedel som inte räknas in i reduktionsplikten. Det är befriat från både koldioxid- och energiskatt efter godkännande från EU. Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrenskraftsfrågor på Drivkraft Sverige, pekar dock på att det är hög till att säkra fortsatt skattebefrielse. – Det är glädjande att så många företag och individer vill minska sina koldioxidutsläpp genom att välja HVO100 i stället för fossil diesel. Med den beslutade reduktionspliktsnivån på 10 procent är skattebefrielsen en förutsättning för att Sverige ska klara sitt ESR-åtagande. Utvecklingen visar på behovet för regeringen att sätta i gång en statsstödsansökan till EU-kommissionen om fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel.

Läs mer
iStock-1287658922.jpg.

INFRASTRUKTUR 2025-06-26

Regeringen utreder alternativ finansiering av transportinfrastruktur

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att titta på alternativa former för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur. Syftet är att infrastrukturinvesteringar ska kunna genomföras snabbare och mer kostnadseffektivt. I senaste infrastrukturpropositionen gör regeringen bedömningen att alternativa finansieringsformer för transportinfrastruktur bör prövas om de kan leda till ett snabbare eller mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler objekt kan genomföras inom en viss tidsram. Nu ska alltså alternativa former av organisering och genomförande av infrastrukturinvesteringar utredas, inklusive hur dessa kan implementeras i Sverige för att skapa förutsättningar för ökade effektivitetsvinster och ett snabbare genomförande av infrastrukturinvesteringar. – Regeringen satsar stort på transportinfrastruktur och bedömer också att det finns skäl att undersöka alternativa former för hur infrastrukturprojekt kan organiseras och genomföras, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Utredaren ska bland annat:analysera legala förutsättningar för vilka delar av infrastrukturprojekt som kan genomföras i bolagsform, analysera organisation, ersättningsmodell och lämpliga objekt för offentlig-privat samverkan (OPS), analysera genomförande av investeringsobjekt i bolagsform, och lämna förslag om uppföljning och utvärdering. Regeringen gör också bedömningen att det under kommande planperiod bör genomföras investeringsobjekt som projekteras och byggs av någon annan aktör än Trafikverket, till exempel genom offentlig-privat samverkan (OPS) eller genomförande i bolagsform. Utredare är Claes Norgren och uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025.

Läs mer