Ny teknisk chef på Volvo

INFRASTRUKTUR 2026-03-13

De nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11

Sveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-10

Ny statistik från Skolverket visar att antalet antagna elever till gymnasieskolans fordons- och transportprogram har ökat med 5,6 procent sedan förra året. Totalt läser nu 13 800 gymnasieelever på programmet.Statistiken visar att intresset för yrkesprogrammen ökat över lag. I år går 6 procent fler elever första året på ett yrkesprogram jämfört med för ett år sedan, medan 1 procent färre går ett högskoleförberedande program.Transportsektorns utbildningar hänger alltså med i den utvecklingen och fordons- och transportprogrammet är med 13 800 elever inom gymnasieskolan det näst största av de yrkesförberedande programmen, efter el- och energi.Även bland tjejer syns en tydlig ökning: 1 045 tjejer har antagits till fordons- och transportprogrammet jämfört med 973 förra året.För utbildningarna inom sjöfart och flygteknik är ökningen ännu större jämfört med förra året: 10,5 respektive 13,2 procent.