Effektavgifterna stoppas i jakt på bättre modell

iStock-2212619337.jpg.
De nya effektavgifterna ska ge incitament till en jämnare elanvändning, men utformningen har mött kritik. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-03-13

INFRASTRUKTUR

De nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.

Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.

– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.

Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. 

Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.

Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

LKAB Malmberget Elastbil Low.

HÅLLBARHET 2026-11-11

Autonom laddning en kilometer under jord

LKAB har installerat autonom laddning av elfordon mer än en kilometer under marken i Malmberget. Laddningen sker genom en utskjutande ”laddarm” som ansluter till lastbilen ovanifrån.Laddlösningen, som installerats på gruvans 1 250-metersnivån i Malmberget använder en sänkbar så kallad pantograf, en automatiserad laddarm som ansluter till lastbilen ovanifrån. Med en laddeffekt på över 400 kW kan ellastbilar laddas så mycket som krävs under ordinarie pauser. – För att kunna bedriva gruvdrift på stora djup även i framtiden behöver vi fortsätta utveckla både teknik och arbetssätt. Den här satsningen är ett viktigt steg mot en mer elektrifierad och automatiserad gruva. Samtidigt ger den oss värdefulla erfarenheter när vi fortsätter utveckla verksamheten i Malmberget, säger Magnus Abrahamsson, gruvchef på LKAB i Malmberget. 

Läs mer
iStock-2151925822.jpg.

POLITIK 2026-11-04

EU:s miljöutskott säger ja till sänkta krav på utsläppsfria fordon

Europaparlamentets miljöutskott röstade under veckan om att ändra reglerna för hur mycket koldioxid nyregistrerade vägfordon i EU får släppa ut 2035. Det tidigare beslutet innebar att inga bilar med utsläpp kan säljas, men med dagens omröstning är EU ett steg på vägen mot lättare krav.Enligt de nuvarande reglerna får nya fordon alltså inte ge några utsläpp från och med 2035. Beslutet drevs igenom i EU 2023 men har därefter tagits upp igen i Kommissionen som föreslagit ändringar. Enligt dessa måste utsläppsminskningarna nå 90 procent, där de resterande utsläppen ska kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen samt koldioxidsnålt stål i produktionen. För åkerinäringen är skillnaden betydande, då detta öppnar för en fortsatt nyproduktion av lastbilar med förbränningsmotor.Både den svenska regeringen och oppositionen har varit kritiska till en uppmjukning av reglerna, bland annat med motiveringen att svenska företag har investerat mycket i omställningen och att ändringarna förändrar spelreglerna på marknaden.Nu har frågan alltså gått vidare till Europaparlamentets miljöutskott som vill se en ytterligare uppluckring av reglerna. Dagens omröstning, som drevs igenom av partigrupperna EPP, S&D och Renew, innebär att utsläppsminskningen för nya fordon stannar på 87,5 procent för 2035. Av de 12,5 procent som återstår ska enligt förslaget 7,5 procentenheter kunna tillgodoräknas genom användning av koldioxidsnålt stål, medan de sista 5 procenten utsläpp inte behöver elimineras alls. Det antagna ändringsförslaget innehåller också formuleringar som är mer gynnsamma för fordon som drivs uteslutande på biodrivmedel eller andra eventuella förnybara eller koldioxidsnåla drivmedel.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beskedet från Parlamentet.– Det politiska budskapet från Europaparlamentet är tydligt: minskningspolitiken måste återspegla marknadsrealiteterna och transportföretagens operativa behov. Omröstningarna om båda förslagen markerar ett viktigt skifte mot en mer pragmatisk strategi: att möjliggöra omställningen, bevara teknikvalet och säkerställa att klimatambitionerna matchas av den infrastruktur, energiförsörjning och de ekonomiska förutsättningar som behövs för att genomföra dem, säger IRU:s EU-chef Raluca Marian i ett uttalande.Även den nordiska transportorganisationen i EU, NLA, ser positivt på det nya förslaget.– Omställningen till utsläppsfria tunga transporter är i full gång, och transportaktörer investerar i nya fordon, infrastruktur och teknik. Prioriteten måste nu vara att säkra det stöd som krävs för att skala upp denna omställning. Det förutsätter konkurrenskraftiga driftskostnader, tillförlitlig laddinfrastruktur och en starkare efterfrågan på marknaden – inte obligatoriska inköpskvoter. EU:s politik bör möjliggöra och belöna investeringar, snarare än att diktera när och hur transportaktörer ska förnya sina fordonsflottor, säger Torsten Laksafoss Holbek, vd på NLA.Miljöutskottet röstade samtidigt om större flexibilitet i koldioxidstandarderna för nya transportbilar, där man vill se bindande utsläppsminskningar på 80 procent till 2035 i stället för kommissionens föreslagna 90 procent och de 100 procent som gäller enligt nuvarande regler. Även i denna uppgörelse ingår koldioxidsnålt stål och biobränslen som parametrar. Reduktionen till 2030 föreslås också justeras ner, från 50 procent till 35 procent.Omröstningarna i utskottet är en milstolpe, men lagstiftningsprocessen är långt ifrån avslutad. Parlamentet planerar att rösta i frågan i december och därefter väntar förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.

Läs mer
Sundbergs 09 Low.

INFRASTRUKTUR 2026-11-05

Mer kan göras för att skydda infrastruktur mot extremväder

I slutet av augusti förra årets drabbades Västernorrland av kraftiga skyfall. I sin slutrapport konstaterar nu Statens haverikommission att en del av skadorna som då uppstod på infrastrukturen var oundvikliga, men att det behövs mer kunskap om hur åtgärder i landskapet kan minska effekterna.Haverikommissionen drar alltså slutsatsen att regnovädrets omfattning och intensitet gjorde att skador på infrastrukturen var oundvikliga. Samtidigt pekar slutrapporten på att det behövs bättre kunskap om hur bland annat skogsbilvägar och andra åtgärder i landskapet kan påverka vattenflöden vid extrem nederbörd. En tidigare analys, som Sweco genomfört på uppdrag av Skogsindustrierna, visade att skyfallen vida översteg järnvägens avvattningskapacitet samt att skogsbilvägar har påverkat hur vattnet sökte sig fram i landskapet.Skogsindustrierna ser att det går att göra mer för att rusta vägar och järnvägar mot framtida extremväder.– Rapporten visar att samhället behöver bli bättre på att förebygga riskerna när extrema regnmängder möter transportinfrastruktur. Vägar, järnvägar och skogsbilvägar behöver planeras, underhållas och klimatanpassas med hänsyn till de vattenflöden som denna typ av extrem nederbörd medför, säger Elin Swedlund som är transportansvarig vid Skogsindustrierna.

Läs mer