Effektavgifterna stoppas i jakt på bättre modell

iStock-2212619337.jpg.
De nya effektavgifterna ska ge incitament till en jämnare elanvändning, men utformningen har mött kritik. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-03-13

INFRASTRUKTUR

De nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.

Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.

– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.

Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. 

Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.

Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-621860170.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-12

Stockholm ska skärpa kraven i snöröjningsavtal

Skarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan syret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.

Läs mer
nackademin-underhållsingenjör .jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11

Tre nya underhållsutbildningar på gång

Sveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.

Läs mer
22185-030Scania Mediabank_foto Dan Boman.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-03-04

Förbättrat stöd till laddinfrastruktur

Energimyndigheten har öppnat en ny utlysning för stöd till investeringar i laddinfrastruktur vid lastnings- och lossningsplatser. På flera punkter är stödet nu bättre och bredare än tidigare.Energimyndigheten har tidigare genomfört två utlysningar av investeringsstöd med fokus på just laddning vid lastning och lossning. Nu har myndigheten alltså öppnat en tredje utlysning, med ännu bättre villkor, inom ramen för det program som kallas ”Regionala elektrifieringspiloter”.Målet med utlysningen är enligt Energimyndigheten att ”stödja en effektiv och behovsanpassad elektrifiering av tunga transporter på platser där fordonen redan gör naturliga uppehåll, såsom exempelvis lager, omlastningsplatser, hamnar, återvinningscentraler och andra logistikanläggningar”.De två tidigare utlysningarna med samma fokus har hittills resulterat i 35 färdiga laddstationer. Ytterligare 147 laddstationer planeras bli klara under perioden 2026–2028.I den nya utlysningen kan sökanden få upp till 50 procent av projektkostnaderna i stöd, med möjlighet till ytterligare 5 procent om laddstationen byggs i ett av EU:s utpekade stödområden. Tidigare var stödnivåerna lägre för stora och medelstora företag.Utlysningen skiljer sig från de tidigare på flera sätt. De största skillnaderna är enligt Energimyndigheten att effektkravet per laddningspunkt sänkts från 300 till 150 kilowatt, att ellager får inkluderas i ansökan, att samtliga projekt kan få upp till 50 procent i stöd samt att utlysningen sker i konkurrens där projekten som erbjuder mest effekt per krona prioriteras.Energimyndigheten kommer att hålla två digitala informationsmöten om utlysningen den 17 mars och den 26 mars. Sista dag att lämna in ansökan är 5 maj.

Läs mer