NLA-rapport presenterar nordisk modell för militär mobilitet

FORDONSTEKNIK 2026-10-23

Hundratals nya svenska lastbilar ska bidra till både Ukrainas och Sveriges försvar och transportförmåga. Parallellt behövs reservdelskapacitet och rustade vägar för att hålla hela logistikkedjan i gång. Även nya drivlinor testas för att bredda förmågan.Rad efter rad av splitternya gröna lastbilar står som i givakt på Scanias anläggning i Uppsala. Bara leveransservice och vissa kompletteringar kvarstår innan de lämnas vidare till Försvarsmakten.Tecken om inte på krig så åtminstone ofred. Dessutom bevis på att upprustningen inte bara engagerar vapentillverkare eller stridsvagnsleverantörer, utan definitivt också lastbils- och transportsektorn.– Vi pratar logistiktransportbilar – materiel och till viss del personal, bekräftar Mikael Eriksson, servicemarknadsdirektör på Scania Sverige, angående leveranserna till Försvarsmakten.Som kollegan Jon Segersten uttrycker det – ”lastbilar fast gröna”. En mycket viktig del av ett fullödigt försvar, oavsett det gäller Sverige, Ukraina eller varsomhelst.– En av lärdomarna från det hemska som händer i Ukraina är att de som vinner logistiken bakom kan vinna mycket av helheten, fortsätter Mikael Eriksson.Redan i januari i fjol tillkännagav regeringen att 146 lastbilar skulle doneras till Ukraina för att stärka landets förmåga i kriget mot Ryssland. Sverige passar samtidigt på att rusta upp även den egna fordonsparken. Hela 775 lastbilar – med option på ytterligare 575 – beställdes av FMV på uppdrag av Försvarsmakten i februari 2025, med leverans fram till slutet av 2026. Kontraktsvärdet uppgick till 1,4 miljarder kronor.– Inga av dessa är anskaffade för donation till Ukraina, säger Jonas Silfver Wikstrand, sektionschef för tunga hjulfordon på FMV.I stället anger FMV att beställningarna av nya lastbilar syftar till en ”föryngring och utökning av lastbilsparken för att möta tillväxten av förband i Försvarsmakten”. Lastbilarna som doneras till Ukraina tas samtidigt från den existerande flottan.

FÖRETAGANDE 2026-10-28

I somras blev Skaraborgsbolaget XR Logistik en del av LBC Frakt i Värmland. Nu ska de två verksamheterna växa tillsammans genom att ta större uppdrag, effektivisera driften och dra nytta av varandras styrkor.– Det är i skillnaderna vi kan lära av varandra, säger Mathias Olsson, vd på XR Logistik.Alla som varit verksamma ett tag i åkerinäringen känner till den stora trenden: Åkerierna blir färre – men större. Begreppet för den här typen av skeende i en enskild bransch är ”konsolidering”, den direkta motsatsen till fragmentering. Förändringen har pågått under många år, men blivit alltmer påtaglig i takt med att branschen mött allt större utmaningar i form av ny konkurrens och stora behov av att investera i ny teknik. Från moderna (ofta eldrivna) fordon till IT-lösningar, AI-driven transportplanering och ett bredare tjänsteutbud.XR-koncernen är ett tydligt exempel på den här utvecklingen. Den bildades 2009 när de Skarborgsbaserade lastbilscentralerna Origo, Transwest, LBC Falköping och det gemensamägda Skaraborgs Transport gick samman efter att ha kommit fram till att det är bättre att växa ihop än att försöka konkurrera på den ganska måttliga lokala marknaden. Ihopslagningen blev framgångsrik och den nya XR-koncernen kunde växa ordentligt genom att ta större uppdrag, bland annat gränsöverskridande transporter till Norge. I ägarledet fanns ett antal enskilda åkeriföretag, men från 2024 och framåt koncentrerades ägandet till Skrotfrag som vid senaste årsskiftet ägde 70 procent av koncernen som då omsatte omkring 1,7 miljarder kronor. Men ägandet i XR Logistik, som utgjort majoriteten av verksamheten i koncernen, blev kortvarigt då bolaget nu i somras såldes vidare till LBC Frakt i Värmland. Med följde också dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Solutions, där det första har fjärrtransporter som huvudverksamhet och det senare erbjuder lagerhållning och tredjepartslogistik med tillhörande transporttjänster. Mathias Olsson, tidigare vd för Olssons Åkeri, är nu vd för XR Logistik. Han menar att drivkrafterna i den nya företagsbildningen i grunden är desamma som när XR-koncernen skapades 2009.

TRAFIKSÄKERHET 2026-10-23

En undersökning från Svenska däcksäkerhetsrådet visar att var fjärde svarande har erfarenhet av att ett tungt fordon tappat ett hjul under de senaste fem åren. Undersökningen pekar också på att många incidenter riskerar att aldrig bli kända.Svenska däcksäkerhetsrådet har undersökt erfarenheter av tappade hjul på lastbilar och andra tunga fordon i Sverige. Totalt svarade 222 personer på enkäten, som huvudsakligen riktades till åkerier och däckverkstäder. Var fjärde respondent (25 procent) hade erfarenhet av att ett tungt fordon tappat ett hjul under de senaste fem åren, antingen som förare, att en kollega råkat ut för detta eller genom reparation av ett drabbat fordon.– Ett hjul från en tung lastbil som lossnar i farten har en enorm rörelseenergi och kan orsaka allvarliga olyckor. Våra resultat visar att detta är ett problem som behöver uppmärksammas och analyseras mer, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen och sammankallande för Svenska däcksäkerhetsrådets arbetsgrupp som genomförde enkäten.Enligt undersökningen är det vanligast att hjul lossnar från släp och trailer. Näst vanligast i undersökningen är att hjul på drivaxeln tappas. I åtta procent av svaren hade händelsen lett till en trafikolycka, i något fall med personskador som krävde sjukhusvård.Skador på fordon är också vanliga. Hela 86 procent av dem som hade erfarenhet av tappade hjul uppgav att det drabbade fordonet hade skadats. Var tionde angav att andra fordon fått omfattande skador eller skadats så svårt att de inte gick att reparera.Undersökningen pekar också på att det kan finnas ett mörkertal. Sju av tio svarande bedömer att det finns eller kan finnas en risk att incidenter inte blir kända, exempelvis för att åkerier eller verkstäder vill undvika negativ uppmärksamhet. OM UNDERSÖKNINGENUndersökningen genomfördes sommaren 2025. Underlaget är begränsat och resultaten kan enligt Svenska däcksäkerhetsrådet därför inte användas för att beräkna hur vanligt det är att tunga fordon tappar hjul i Sverige. Rådet rekommenderar ytterligare studier, tydligare råd om säker hjulmontering och efterkontroll samt bättre uppföljning av tappade hjul i trafikolycksstatistiken.