Mats Hellström
Chefredaktör
2025-11-12
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Enligt flera granskningar finns betydande brister inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Regeringen vill därför utreda ansvarsfrågan och kvaliteten i utbildningen och ta reda på varför många arbetslösa inte fullföljer sin utbildning.
Komvux är en stor skolform med omkring 370 000 elever. Det är också en av utbildningsformerna som har förarutbildning i sitt program. Flertalet granskningar visar enligt regeringen på omfattande och i vissa fall allvarliga brister i både komvux och sfi och därför ska nu dessa utbildningsformer utredas, men syfte att öka kontrollen och skärpa kraven. Kommunernas ansvar behöver tydliggöras enligt regeringen och ägar- och ledningsprövning av enskilda företag som ansöker om betygsrätt ska utredas.
– Allvarliga brister har uppmärksammats i komvux och sfi. Skolinspektionen har också beskrivit komvux som ett riskområde där oseriösa aktörer kan etablera sig. Nu tar vi krafttag mot bristerna och en viktig del är att skärpa kraven genom att införa ägar- och ledningsprövning. Oseriösa aktörer ska inte få bedriva komvux, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
En väl fungerande vuxenutbildning är ofta avgörande för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, bli självförsörjande och integreras i det svenska samhället. Utredaren ska därför föreslå hur fler elever i sfi kan erbjudas att kombinera sfi med annan utbildning. I uppdraget ingår också att undersöka om det finns behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa att elever som deltar i en yrkesutbildning i komvux har de kunskaper i svenska språket som efterfrågas på arbetsmarknaden. Utredaren ska också analysera varför arbetslösa som har anvisats utbildning i komvux i så liten utsträckning påbörjar och genomför utbildningen samt föreslå åtgärder för att fler arbetslösa ska genomgå en reguljär utbildning.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
LAGAR & REGLER 2026-06-04
Nu höjs hastigheten för bärgningsboggiI höstas föreslog regeringen att högsta tillåtna hastighet för så kallad bärgningsboggi höjs från 30 till 40 km/h. Nu är det klart att trafikförordningen ska ändras enligt förslaget och den nya regleringen träder i kraft 1 december i år.Vid bärgning av fordon med låsta hjul, till exempel elbilar, fyrhjulsdrivna fordon och vissa automatväxlade bilar, kan fordonets framaxel behöva lyftas. Ett sätt att göra det är att använda en bärgningsbil som är utrustad med en lyftanordning som hissar upp det havererade fordonets ena hjulpar och låter det andra hjulparet rulla fritt mot vägbanan under färden. Metoden, som också används när det inte är möjligt eller tillåtet att gå in i ett fordon, kallas i lagspråk för ”särskild bärgningsanordning”. Ett oftare använt begrepp är ”bärgningsboggi” eller ”bärgningsdolly”.– Med den här ändringen skapar vi bättre förutsättningar för effektivare bärgningar och ökad trafiksäkerhet. Att hastigheten höjs innebär att det nu blir möjligt att använda den här metoden för bärgning även på motorväg. Det gör att vägar kan öppnas snabbare efter olyckor, vilket gynnar både trafikanter och samhällsekonomin, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Tidigare har den här kombinationen av fordon alltså fått köras i 30 km/h, vilket har begränsat möjligheterna att använda bärgningsmetoden, särskilt på motorvägar. Sveriges Åkeriföretag har tidigare propagerat för liknande ändringar och varit remissinstans för förslaget.Om bärgningsboggi (särskild bärgningsanordning)En särskild bärgningsanordning (även ibland kallad bärgningsboggi) består av två hjulpar som placeras på varsin sida av den axel på det havererade fordonet som inte är upplyft på bärgningsbilens lyftbom. De två hjulparen kopplas sedan ihop via balkar som med hjälp av hävstänger trycks mot det havererade fordonets hjul så att dessa inte längre vilar mot marken utan i stället bärs upp av den särskilda bärgningsanordningen. Det havererade fordonet kan då transporteras utan att något av dess hjul rullar mot vägen.
FÖRETAGANDE 2026-06-11
Postnord bygger ny terminal i TimråPostnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden. – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen. Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028. Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige.
FÖRETAGANDE 2026-06-09
Minskad virkesförbrukning i SverigeFörbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.