Regeringen vill förbättra vuxenutbildningarna

iStock-1471134479.jpg.
Vuxenutbildningen fungerar inte tillräckligt bra tycker regeringen. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-11-12

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Enligt flera granskningar finns betydande brister inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Regeringen vill därför utreda ansvarsfrågan och kvaliteten i utbildningen och ta reda på varför många arbetslösa inte fullföljer sin utbildning.

Komvux är en stor skolform med omkring 370 000 elever. Det är också en av utbildningsformerna som har förarutbildning i sitt program. Flertalet granskningar visar enligt regeringen på omfattande och i vissa fall allvarliga brister i både komvux och sfi och därför ska nu dessa utbildningsformer utredas, men syfte att öka kontrollen och skärpa kraven. Kommunernas ansvar behöver tydliggöras enligt regeringen och ägar- och ledningsprövning av enskilda företag som ansöker om betygsrätt ska utredas.

– Allvarliga brister har uppmärksammats i komvux och sfi. Skolinspektionen har också beskrivit komvux som ett riskområde där oseriösa aktörer kan etablera sig. Nu tar vi krafttag mot bristerna och en viktig del är att skärpa kraven genom att införa ägar- och ledningsprövning. Oseriösa aktörer ska inte få bedriva komvux, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

En väl fungerande vuxenutbildning är ofta avgörande för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, bli självförsörjande och integreras i det svenska samhället. Utredaren ska därför föreslå hur fler elever i sfi kan erbjudas att kombinera sfi med annan utbildning. I uppdraget ingår också att undersöka om det finns behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa att elever som deltar i en yrkesutbildning i komvux har de kunskaper i svenska språket som efterfrågas på arbetsmarknaden. Utredaren ska också analysera varför arbetslösa som har anvisats utbildning i komvux i så liten utsträckning påbörjar och genomför utbildningen samt föreslå åtgärder för att fler arbetslösa ska genomgå en reguljär utbildning.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Volvo VNL USA_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-01-26

Europeisk logistikkoncern expanderar till USA med hjälp av Volvo

Volvo Lastvagnar har fått en order på 80 VNL-lastbilar och 150 FH Aero från Hayway Logistics. Investeringen i VNL är ett led i den europeiska koncernens etablering i USA.Hayway Group består av 19 företag som är verksamma i Europa. Nu går koncernen in på den amerikanska marknaden och man gör det med en flotta som uteslutande består av Volvolastbilar. Det handlar om 80 lastbilar av modellen VNL 860 som ska användas för fjärrtransporter mellan Kalifornien och delstaten New York. Fordonen ska servas genom Volvos största återförsäljarnätverk på den amerikanska västkusten, TEC Equipment – ​​Fontana.Hayway Group planerar att utöka sin flotta i Nordamerika så att den består av 1 400 fordon till 2029, där all expansion sker i samarbete med Volvo Lastvagnar och Volvo Financial Services.Hayway Group ska också köpa 150 Volvo FH Aero av Volvo Lastvagnar i Polen. Detta sker genom det polska företaget SIS Trans, som ingår i koncernen.

Läs mer
iStock-2200959886.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-01-22

Handelsbanken ser ljusning i ekonomin

Efter tre svaga år går svensk ekonomi in i en tydlig återhämtning. Sverige bedöms få högst BNP-tillväxt bland jämförbara länder de närmsta åren, men risker såsom tullhot dröjer sig kvar. Det är slutsatserna i Handelsbankens nya konjunkturprognos.Trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året räknar Handelsbankens ekonomer med att 2026 blir ett återhämtningens år i Sverige. Hushållen får mer kvar i plånboken och ökar sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, inte minst i maskiner och försvarsmateriel, har överraskat positivt och kommer fortsätta att bidra till tillväxten. Exporten har hittills stått emot trots tullar och global osäkerhet, men mattas något det närmaste året. I Handelsbankens konjunkturprognos räknar experterna med att BNP ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Tillväxten väntas därefter dämpas till 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och politiken blir mindre expansiv.– En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobb

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

Läs mer