EU-länderna överens om mått- och viktdirektivet

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten. 

FÖRETAGANDE 2026-01-28

För andra året i rad är Volvo Lastvagnar marknadsledare i Europa för tunga lastbilar över 16 ton. För helåret 2025 hade företaget en total marknadsandel på 19 procent. 2024 landade Volvo Lastvagnars marknadsandel i Europa på tunga lastbilar från 16 ton och uppåt på 17,9 procent. När 2025 summeras har den svenska tillverkaren adderat ytterligare en dryg procentenhet till 19,0. Största marknaderna, räknat på antal registrerade Volvolastbilar, blev Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland och Litauen.Volvos FH Aero-lastbil för fjärrtransporter har blivit populär hos de europeiska transportföretagen, med sin aerodynamik, sidospeglar med kamera och bättre bränsleeffektivitet. Totalt beställdes nästan 33 000 FH Aero-lastbilar i Europa under förra året.– Vårt mål är att vara våra kunders bästa affärspartner, och att vara marknadsledande är ett bevis på det förtroende kunderna har för oss. Det gör oss väldigt stolta, och jag vill rikta ett stort tack till våra kunder och våra anställda för denna fantastiska prestation, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.Han lyfter fram FH Aero som bolagets lysande stjärna inom fjärrtransporter.– Många kunder berättar för mig om att de upplever fantastisk prestanda och bränsleekonomi med Aero, säger Roger Alm.Globalt sett var Volvo Lastvagnar marknadsledare eller det näst största varumärket i 30 länder under 2025.– Vi kommer att fortsätta utveckla och introducera nya lastbilar som bidrar både till våra kunders verksamheter och till minskade koldioxidutsläpp i vår bransch. Genom att investera i flera tekniker kan vi erbjuda transportlösningar som passar en mängd olika kundbehov och marknader, säger Roger Alm.”Europa” innebär EU samt Storbritannien, Norge och Schweiz.