Mats Hellström
Chefredaktör
2025-12-04
LAGAR & REGLER
Under torsdagen enades EU:s medlemsländer om nya ändringar i det så kallade mått- och viktdirektivet. Ändringarna syftar bland annat till att öka incitamentet att investera i tunga nollutsläppsfordon och harmonisera reglerna mellan länder för ökad transporteffektivitet. Nu ska förslagen förhandlas färdigt med parlamentet och kommissionen.
Ändringen av det nuvarande direktivet om vikter och mått syftar till att säkerställa fri och effektiv rörlighet för varor och rättvis konkurrens i hela EU, ge incitament för att investera i utsläppsfri teknik och öka enhetligheten och effektiviteten i systemet.
Medlemsländerna vill bland annat att det blir fortsatt möjligt för transportörer att använda det europeiska modulsystemet (EMS) mellan olika medlemsstater. Det gäller under förutsättning att länderna i fråga själva tillåter systemet och att de är överens om att det ska gälla även vid gränsöverskridande transporter.
Man slår dessutom fast att utsläppsfria motorfordon eller fordonskombinationer som används i intermodala transporter får passera en landsgräns även om de överstiger de maximala vikter som anges i direktivet – om vikten inte överstiger vad som är tillåtet på någondera sidan om gränsen.
För att inte missgynna nollutsläppsfordon, i praktiken batterielektriska lastbilar, ska en kompensation för den ökade vikten hos dessa fordon gälla. Förslaget innebär att utsläppsfria fordon får vara 0,9 m längre, samtidigt som femaxlade nollutsläppsfordon får väga två ton mer och sexaxliga fordon fyra ton mer än vad reglerna annars tillåter.
E-ländernas överenskommelse ska nu vidare till förhandling med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Den internationella vägtransportorganisationen IRU ser positivt på resultaten hittills, men hoppas att de slutliga bestämmelserna kan bli ännu bättre och friare.
– Vi hoppas att förhandlare från Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan komma fram till en stark överenskommelse som inte bara uppmuntrar användningen av utsläppsfria fordon utan också möjliggör användning av fordon med högre kapacitet i större skala än idag", säger IRU-chefen Raluca Marian i ett uttalande.
Även Sveriges Åkeriföretag och den nordiska vägtransportorganisationen NLA ser torsdagens besked från medlemsländerna som en bra bas för vidare förhandling.
– För batterielektriska lastbilar är kompensation för förlorad lastvikt en viktig faktor för att stimulera investeringar i nollutsläppsfordon. Vi gör redan mycket i Norden, och vi välkomnar att överenskommelsen öppnar för gränsöverskridande transporter med högre vikter på den europeiska kontinenten när det gäller nollutsläppsfordon”, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag och ordförande för NLA.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
INFRASTRUKTUR 2026-03-13
Effektavgifterna stoppas i jakt på bättre modellDe nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-10
Fler gymnasieelever läser fordon och transportNy statistik från Skolverket visar att antalet antagna elever till gymnasieskolans fordons- och transportprogram har ökat med 5,6 procent sedan förra året. Totalt läser nu 13 800 gymnasieelever på programmet.Statistiken visar att intresset för yrkesprogrammen ökat över lag. I år går 6 procent fler elever första året på ett yrkesprogram jämfört med för ett år sedan, medan 1 procent färre går ett högskoleförberedande program.Transportsektorns utbildningar hänger alltså med i den utvecklingen och fordons- och transportprogrammet är med 13 800 elever inom gymnasieskolan det näst största av de yrkesförberedande programmen, efter el- och energi.Även bland tjejer syns en tydlig ökning: 1 045 tjejer har antagits till fordons- och transportprogrammet jämfört med 973 förra året.För utbildningarna inom sjöfart och flygteknik är ökningen ännu större jämfört med förra året: 10,5 respektive 13,2 procent.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11
Tre nya underhållsutbildningar på gångSveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.