Lättnader i kör- och vilotidsregler efter skred i Norge

iStock-1957936782_Stenungsund E6.jpg.
Sverige och Norge har drabbats av ett flertal omfattande jordskred som dragit med sig vägar. Här en bild på skredet vid E6 utanför Stenungsund. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-10

LAGAR & REGLER

Efter ett omfattande jordskred utanför Levanger i Norge leds nu viss tung trafik i området in i Jämtlands län. Som ett resultat av detta har Transportstyrelsen i Sverige och motsvarande myndighet i Norge infört tillfälliga föreskrifter om undantag från kör- och vilotidsreglerna.

Det var den 30 augusti som ett omfattande jordskred inträffade vid Nesvatnet utanför Levanger i mellersta Norge. En del tung trafik i området har i och med detta behövt ledas om in i Jämtlands län, och branschorganisationen Norges Lastbileier-Forbund har därför lämnat in en begäran om undantag från krav på G2V2-färdskrivare till norska myndigheter*.

Mot bakgrund av detta beslutade svenska Transportstyrelsen den 8 september att införa tillfälliga föreskrifter som innebär undantag från vissa bestämmelser om kör- och vilotider samt färdskrivare (artikel 14.2 i 561/2006 och artikel 3.3 i 165/2014). Undantagen gäller retroaktivt från 30 augusti och fram till och med 28 september. Föreskrifterna har inte trätt i kraft ännu, men beräknas göra det nu i slutet av innevarande vecka.

Anledningen till att beslutet även omfattar undantag från kör- och vilotider, alltså inte bara typ av färdskrivare, är att Transportstyrelsen enligt EU-rätten inte får besluta om färdskrivarundantag utan att också besluta om undantag för kör- och vilotider. Därför har Transportstyrelsen beslutat att införa exakt samma undantag för kör- och vilotider som norska myndigheter.

De tillfälliga svenska föreskrifterna, som endast gäller norskregistrerade fordon, är dessa:

1. Den dagliga körtiden får inte överstiga 10 timmar.
2. Körtiden under en vecka får inte överstiga 60 timmar och får inte leda till att den maximala veckoarbetstiden enligt direktiv 2002/15/EG överskrids.
3. Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 100 timmar.
4. En förare får ha högst fem perioder av reducerad dygnsvila mellan två veckovilor.

Svenska fordon och förare (eller fordon registrerade i andra länder) som är direkt berörda av jordskredet ska i stället åberopa det norska undantagsbeslutet som endast gäller kör- och vilotider. Enligt uppgift från norska Statens Vegvesen gäller det norska beslutet från den 30 augusti till den 28 september.

Transportstyrelsen har utöver dessa undantag beslutat att det under denna period går bra att köra med analoga och äldre digitala färdskrivare samt smart 1, trots att man korsar den svenska gränsen.

Undantagen för färdskrivare gäller endast för transporter av gods:

1. som direkt påverkas av stängningen av Europaväg 6 vid Nesvatnet, Levanger i Norge,
2. som utförs med fordon registrerade i Norge,
3. där all lastning och lossning sker i Norge, och
4. vid körning i Jämtlands län.

Sedan den 18 augusti 2025 måste tunga fordon som korsar landsgränser ha en G2V2-färdskrivare installerad.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Kaunis Iron2_org.jpg.

HÅLLBARHET 2025-10-22

Lastbilsförare prisas för arbetsmiljöarbete

Ulrich Höntzsch, skyddsombud på Kaunis Iron Logistik i Pajala, har fått årets arbetsmiljöstipendium från den ideella organisationen Prevent. – Man kan alltid ringa mig, eller byta några ord i fikarummet, säger pristagaren. Prevent delar varje år ut Arbetsmiljöstipendiet till en chef och ett skyddsombud som gjort tydliga insatser för att förbättra arbetsmiljön på sin arbetsplats. Stipendiaterna nomineras av sina respektive kollegor.  I år går skyddsombudspriset till Ulrich Höntzsch, lastbilsförare på Kaunis Iron Logistik, som transporterar malm från gruvan i Pajala till avlastningsplatsen i Kaunisvaara – ofta i tuffa vinterväglag och med laster på omkring 90 ton. Han beskriver arbetet som riskfyllt, där noggranna riskanalyser och ett ständigt förbättringsarbete är avgörande. 

Läs mer
E-Charge2_org_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2025-10-22

Megawattladdning testas i skarp logistik

Järna, Ödeshög och Vädermotet i Göteborg har nu fått några av Sveriges första megawattladdare (MCS). Installationen sker inom ramen för forskningsprojektet E-Charge där åkerier, fordonstillverkare, akademi och laddoperatörer arbetar tillsammans för snabbare elektrifiering. Testerna, som pågår under hösten, syftar till att validera tekniken i verkliga transportflöden för att lägga grunden till nästa avgörande steg – kommersiell tillgänglighet under 2026. MCS är en ny laddningsstandard som möjliggör betydligt högre effekter än dagens CCS. De första testerna sker med upp till 1 megawatt, men tekniken har potential att nå 3,75 megawatt (3 000 ampere vid 1 250 volt DC). – Med installationen av megawattladdare visar vi att elektrifierad fjärrtransport inte bara är möjlig – den är redo att skalas upp. För Scania är detta ett viktigt steg för att visa att våra kunder kan köra eldrivna lastbilar effektivt på viktiga logistikrutter, med kontroll på kostnader och driftstid. Tillsammans med våra partner lägger vi grunden för en robust laddinfrastruktur som gör övergången till hållbara tunga transporter snabbare, säger Philip Gustavsson på Scania.

Läs mer
iStock-1072392590_low_besk.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-10-24

Höga bränslepriser gör åkerinäringen mer produktiv enligt ny rapport

Hur ser förhållandet ut mellan utsläpp, klimatsatsningar, produktivitet och omsättning? Det har tre forskare undersökt i en ny rapport, och resultaten visar bland annat att högre drivmedelslpriser leder till ökad produktivitet i åkerinäringen. Kostnaden för drivmedel är en stor utgiftspost för åkerier. Men hur påverkar koldioxidskatt, ett stigande dieselpris och krav på biobränsleinblandning produktiviteten i åkerinäringen? I en ny rapport från den ideella föreningen SNS visar forskarna Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann att utsläppen från näringen minskade med 5 procent och de fossila utsläppen med 30 procent under åren 2007–2020 – samtidigt som omsättningen ökade med 23 procent. – Den tydliga slutsatsen är att politiker inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i åkerinäringen. Tvärtom har de stigande bränslepriserna skapat incitament för samlastning, bättre planering av rutterna och mer effektiva transporter, vilket gjort näringen mer produktiv, säger Gustav Martinsson. Rapporten bygger på unika mikrodata på lastbilsnivå kopplade till företagsdata, vilket gjort det möjligt att i detalj studera åkeriernas anpassning. I rapporten konstaterar forskarna att effektivare logistik är den starkaste faktorn bakom en effektivare näring. De höjda drivmedelspriserna har också bidragit till att förändra sammansättningen i branschen, där stora åkerier (med fler än 50 lastbilar) kraftigt har ökat sin marknadsandel. Strukturomvandlingen välkomnas av forskarna av klimatskäl. – Att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva företag är nödvändigt. De större åkerierna har dessutom kunnat minska sina utsläpp betydligt snabbare. Om mindre åkerier ska stödjas ekonomiskt behöver det vara stöd för omställning och produktivitetsökning, inte stöd för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, kommenterar Per Strömberg. Reduktionsplikten sänktes 2024 och sedan dess har dieselpriset minskat med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerheten kring styrmedel riskerar att minska branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetshöjande åtgärder, oavsett om det är bättre logistik eller ny teknik. – Det är viktigt att utsläpp är prissatta och att priset speglar samhällskostnaden för utsläpp. Och för näringen är stabilitet i villkor avgörande för att man ska våga investera i sin affärsverksamhet, säger Christian Thomann. Effekter av bränslepriser på produktivitet och utsläppUtdrag ur rapporten.En ökning i bränslekostnad med 1 % leder till:– 0,6 % högre produktivitet i genomsnitt,– 1,5 % högre produktivitet i stora åkerier,– 0,3 % lägre koldioxidutsläpp per omsatt krona i genomsnitt,– 0,8 % lägre koldioxidintensitet i stora åkerier.

Läs mer