Mats Hellström
Chefredaktör
2026-04-16
LAGAR & REGLER
Flaskhalsavgifterna som elkunder betalar när elpriserna varierar mellan landet ska stanna i det egna landet och kunna användas för att stärka elsystemet. Det är regeringens budskap i ett brev till EU-kommissionen där man också vill att EU lättar på reglerna för bland annat energiskatten på drivmedel.
Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om EU:s nätpaket, där Sverige vill se ett tydligare stöd för en mer flexibel användning av medlemsstaternas flaskhalsintäkter. Regeringen har nu skickat ett brev till EU-kommissionen för att betona vikten av snabba, ändamålsenliga och flexibla lösningar.
I brevet, som är signerat av finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch, välkomnar regeringen att Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att utan dröjsmål presentera en verktygslåda med riktade och tillfälliga åtgärder för att hantera den senaste tidens prisuppgångar på fossila bränslen. Regeringen betonar vikten av att de presenterade åtgärderna är flexibla och frivilliga, så att medlemsstaterna själva kan avgöra vilka som är lämpliga att införa.
Statsråden påpekar också att man saknar förslag för ett flexibelt användande av flaskhalsintäkterna och att det är viktigt att besluten om hur dessa resurser ska användas kan tas av medlemsstaterna själva. Flaskhalsintäkterna bör exempelvis kunna användas för utbyggnad av fossilfri elproduktion och elstöd till konsumenter som drabbas av höga energikostnader.
I brevet framhåller statsråden också vikten av att EU skyndsamt godkänner medlemsstaternas ansökningar om tillfälligt sänkt energiskatt under EU:s miniminivå, och att man prioriterar en effektiv hantering av statsstödsansökningar för ny elproduktion för att möjliggöra angelägna investeringar.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
DRIVMEDEL 2026-04-06
Försvaret tecknar avtal med drivmedelsbranschenFörsvarsmakten tecknade nyligen ett avtal med Sveriges Åkeriföretag som gäller tunga vägtransporter i kris eller krig. Nu har man även tecknat ett avtal med Drivkraft Sverige, branschorganisationen för drivmedelsföretag i Sverige.I händelse av kris eller krig behöver Försvarsmakten tillgång till bränsle och drivmedel för att kunna upprätthålla den operationella förmågan. Försvarsmakten har därför fördjupat samarbetet med drivmedelsbranschen genom att teckna ett samverkansavtal med Drivkraft Sverige.– För att kunna upprätthålla verksamhet även vid långvariga störningar krävs ett robustare system med högre grad av redundans, skyddsvärde och samordning mellan civila och militära aktörer. Den här samverkan är en del av den rörelseriktningen, säger generalmajor Stig-Olof Krohné, chef för försvarsstabens stödenhet vid Försvarsmakten.Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, påpekar att försörjningen av bränsle och drivmedel är en grundförutsättning för att samhället ska fungera – både i fredstid och i händelse av kris eller krig.– Att vi nu fördjupar vår samverkan med Försvarsmakten, genom ökat informationsutbyte, är ett viktigt steg för att göra Sveriges drivmedelsberedskap ännu mer effektiv och robust.Försvarsmakten har sedan tidigare tecknat samarbetsavtal med Svensk Sjöfart och Sveriges Åkeriföretag. Dessa kommer att följas av flera likartade avtal med andra branschorganisationer.
INFRASTRUKTUR 2026-03-31
Göteborgs Hamn fortsätter växaSveriges största hamn ska fortsätta växa. Genom ett nytt avtal frigörs 210 000 kvadratmeter ny yta i Arendal utanför Göteborg.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Göteborgs Hamns förvärv består av mark och kontorsfastigheter samt vattenområden. I och med affären finns framtida förutsättningar för 210 000 nya kvadratmeter terminalyta. I den totala affären ingår också en försäljning av en logistikfastighet vid infarten till hamnen. Nettokostnaden för hela affären är 684 miljoner kronor.– Den här affären görs för att skapa förutsättningar för hamnens fortsatta utveckling på lång sikt. Göteborgs Hamn behöver fortsätta växa framgent, och det här är ett naturligt steg i direkt anslutning till befintliga hamnverksamheter och kringliggande logistikinfrastruktur, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Fastigheten ligger i anslutning till den nya färjeterminal som Stena Line nu bygger och som ska stå klar 2031. Genom affären stärker Göteborgs Hamn förutsättningarna för industriell etablering och tillväxt.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid och för att stötta det svenska näringslivets konkurrenskraft globalt krävs ständig utveckling av hamnen, säger Göran Eriksson.
TRAFIKSÄKERHET 2026-04-09
Sverige näst säkraste landet för bilisterDet har blivit allt säkrare att vistas på vägarna i Sverige. En sammanställning av dödstal i trafiken som gjorts av uthyrningstjänsten Cars Iceland visar att Sverige är det näst säkraste landet i Europa, bara slaget av Norge. Sämst i klassen är Rumänien och Bulgarien. Cars Island har sammanställt statistik för de europeiska länderna utifrån antalet döda i vägtrafiken per capita under 2024. Högst upp på listan återfinns Rumänien med 78 dödsfall per en miljon invånare. Ganska tätt efter kommer Bulgarien på 74 personer och därefter följer ytterligare ett antal öst- och sydeuropeiska länder.Klart bäst i klassen är Norge men ”bara” 16 dödsfall per en miljon invånare (vilket i absoluta tal ger 110 personer), följt av Sverige på 20 personer (229 i absoluta tal) och Malta på 21 personer. Även Danmark och Luxemburg ligger relativt bra till.Enligt Aberto P Camona, medgrundare av Scandinavian Travel Group, som intervjuas om statistiken, finns det flera faktorer bakom de stora skillnaderna mellan länderna.– I länder högst upp på den här listan tenderar man att se mer aggressiva omkörningar, mindre konsekvent användning av blinkers och en större blandning av fordon som delar samma vägar – från traktorer till snabb trafik.Han lyfter nämner också den stora variationen på kvalitet i infrastrukturen.– En av de största överraskningarna är hur snabbt förhållandena kan förändras när man lämnar huvudvägarna. På platser som Grekland eller Kroatien kan man gå från en väl underhållen motorväg till en smal, slingrande landsbygdsväg med väldigt lite belysning på bara några minuter. Det är där många incidenter inträffar, särskilt på kvällen.