Nya Truckers i rutan

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-25

Skanska och Trafikverket har börjat använda en eldriven saltspridare i vinterväghållningen i Ljungbyområdet. Till nästa vinter ska den utrustas för snöplogning.Initiativet är en del av Trafikverkets arbete med att ställa om till en fossilfri infrastruktur. Den eldrivna lastbilen ingår i en av myndighetens nio systemdemonstrationer, där ny teknik testas i praktisk drift för att skapa hållbara, effektiva och framtidssäkra lösningar inom vägunderhåll.Den eldrivna lastbilen används i ordinarie saltrundor, främst under kvällar och tidiga morgnar. Under dagtid används den i den löpande driften, bland annat som skyddsfordon (TMA) och i andra drift- och underhållsinsatser. Nästa steg är att utrusta fordonet med plog och vinge inför kommande vintersäsong.– Vi börjar i liten skala för att lära oss mer och planerar för systemdemonstrationer geografiskt nära kommuner med samma inriktning. Det kan skapa en lokal marknad med efterfrågan på nollutsläppsfordon och arbetsmaskiner vid infrastrukturarbeten. Med allt dyrare drivmedel blir energiförsörjning en avgörande faktor i den dagliga verksamhetsplaneringen, säger Magnus Lindgren på Trafikverket.

POLITIK 2026-03-23

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

2026 har hittills inneburit minskad produktion och fallande leveranser i den svenska skogsindustrin. Men kostnadsbesparingar och geopolitiska händelser kan vända den negativa trenden, enligt en ny marknadsrapport från Skogsindustrierna.Förändrade handelsmönster, geopolitisk oro och svag efterfrågan sätter press på den svenska skogsindustrin. Det framkommer i den färska marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin, som branschorganisationen Skogsindustrierna tagit fram. Produktionen av trävaror var 14 procent läge under årets två första månader jämfört med samma period 2025, och massa- och pappersindustrin har inlett året med minskad export.– Nedgången för trävaror under hösten har förstärkts i början av året. Den något svagare konjunkturen i Europa fortsätter att tynga efterfrågan, vilket är avgörande för svenska sågverk. Ett undantag är Tyskland, där importen från Sverige ökar till följd av brist på egen råvara, säger Christian Nielsen, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för trävaror.Kriget i Mellanöstern ger dessutom stigande transportkostnader och störningar i världshandeln. Samtidigt kan det ge svensk skogsindustri en relativ fördel.– Dyrare transporter slår särskilt hårt mot svenska företag med långa avstånd till sina marknader. Samtidigt är vi mindre känsliga för stigande energipriser än många konkurrenter, eftersom produktionen i hög grad är självförsörjande med egen bioenergi, säger Christian Nielsen. Stigande oljepriser kan även göra plast dyrare och därmed förbättra konkurrenskraften för papper och kartong.Konkurrensen på de globala marknaderna har hårdnat det senaste året, särskilt inom massa- och papperssegmenten. Här har Kina och Brasilien flyttat fram positionerna i Europa, som är svensk massa- och pappersindustris viktigaste marknad. – Konkurrensen i Europa har skärpts tydligt när nya aktörer tar marknadsandelar. Det pressar både priser och lönsamhet för svenska producenter, säger Charlotte Dickens, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för papper och massa.Den svenska skogsindustrin har därför satt större fokus på att sänka produktionskostnaderna, i förhoppningen att det kommer att göra företagen starkare på sikt.Du hittar hela rapporten här.