Många lastbilar har brister vid besiktning

Pressbild_Bilprovningen_besiktningsstatistik_tung lastbil_2025_w.jpg.
En majoritet av lastbilarna som Bilprovningen besiktigar har fel som behöver åtgärdas. Foto: Bilprovningen
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-02-13

TRAFIKSÄKERHET

Bilprovningen besiktningsstatistik för 2025 visar att sex av tio tunga lastbilar hade brister som kräver åtgärd. Årets siffror pekar ändå på en marginell förbättring jämfört med föregående år.

Under 2025 kontrollbesiktade Bilprovningen närmare 28 000 tunga lastbilar (totalvikt över 3,5 ton). Utfallet av besiktningsstatistiken visar att 62,5 procent hade brister som behövde åtgärdas för att bruka fordonet framöver. 45,3 procent hade brister som var tillräckligt allvarliga för att kräva efterkontroll.

Med 52,4 procent hade Hallands län högst andel tunga lastbilar med krav på efterkontroll och Gotland lägst med 30,7 procent. Utfallet för samtliga län finns på bilprovningen.se/statistik.

– Den vanligaste orsaken till ombesiktning är ojämn bromsverkan. Det innebär att skillnaden på den uppmätta bromskraften mellan vänster och höger sida överstiger 30 procent vilket vid en inbromsning kan leda till att fordonet drar snett och riskerar att hamna i mötande körbana eller i terrängen, säger Per-Anders Blommefors som är besiktningsansvarig på Bilprovningen.

Efter bromssystem (25,7 procent) förekommer flest anmärkningar på styrsystem (19,5 procent) och hjulsystem (16,6 procent).

– Glappa styrleder är en annan brist som sticker ut. Det kan innebära ett ökat däckslitage, försämrade köregenskaper och i sämsta fall leda till haveri, säger Per-Anders Blommefors.

En jämförelse av besiktningsstatistiken över tid visar att andelen tunga lastbilar med fel som kräver efterkontroll har ökat sedan 2021, men under 2025 sjönk den med 1 procent.

– Med tanke på fordonens storlek känns det positivt att andelen allvarliga brister bland de tunga lastbilarna har minskat om än marginellt. Nu hoppas vi att utvecklingen håller i sig. Ett tips kan vara att göra extra bromskontroller mellan besiktningarna, avslutar Per-Anders Blommefors.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

CGT_Certifikat_Ceremoni_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-26

Kristinehamngymnasium CGT-certifieras

Brogymnasiet i Kristinehamn är den tredje skolan i Sverige som klarat CGT, Certifierad Gymnasial Transportutbildning. Certifikatet mottogs vid en ceremoni under onsdagen.– Vi är väldigt stolta över vårt arbete och försöker hela tiden utvecklas, säger Martin Andersson, rektor på Brogymnasiet.CGT är en kvalitetsstämpel för Fordons- och transportprogrammet inriktning transport och har tagits fram av Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd). Syftet är att se till att utbildningen möter branschens behov och att eleverna är väl förberedda för arbetslivet när de tar studenten. Processen sker i samarbete mellan skolan och en CGT-grupp som bland annat innefattar branschrepresentanter och politiker.– En viktig del i detta är att branschen och politiken ska vara mer involverad i utbildningen. Vi har haft stort engagemang i vår CGT-grupp som har full insyn i vår planering och APL-arbete. Tillsammans har vi tagit fram en plan och struktur för hur vi arbetar och vi kommer fortsätta arbeta nära framåt, säger Henrik Moberg, lärare på Brogymnasiet.En stor del av arbetet har handlat om att säkra kvalitet, tydlig uppföljning och utbildade handledare. Mycket fanns redan på plats på Brogymnasiet, men genom certifieringsprocessen har arbetet fördjupats och strukturerats. Som ett sista steg i utbildningen får eleverna lära sig att själva handleda praktikanter.– Det kommer bli en betydande skillnad när det är fler APL-utbildade handledare i branschen, och det hjälper även andra skolor i närområdet att säkerställa elevernas praktikplatser, säger Henrik Moberg.Skolorna bedöms utifrån 27 kriterier inom områdena “Stärkt anställningsbarhet”, “Säker och stimulerande lärmiljö” och “Samverkan med branschen”. CGT-gruppens roll är att stötta skolan i att uppnå alla kriterier.– Genom att inkludera branschen och politiken i certifieringsarbetet ser till vi att eleverna får den utbildning som branschen efterfrågar. Det stärker även kvaliteten på utbildningen, vilket i det långa loppet också innebär en bättre och mer attraktiv bransch, säger Lena Törnstrand på Tya.Liljaskolan i Vännäs blev i november det första CGT-certifierade transportgymnasiet i landet.

Läs mer
bb917fbaad2c099a_low.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-25

Eldriven vinterväghållning testas i Ljungby

Skanska och Trafikverket har börjat använda en eldriven saltspridare i vinterväghållningen i Ljungbyområdet. Till nästa vinter ska den utrustas för snöplogning.Initiativet är en del av Trafikverkets arbete med att ställa om till en fossilfri infrastruktur. Den eldrivna lastbilen ingår i en av myndighetens nio systemdemonstrationer, där ny teknik testas i praktisk drift för att skapa hållbara, effektiva och framtidssäkra lösningar inom vägunderhåll.Den eldrivna lastbilen används i ordinarie saltrundor, främst under kvällar och tidiga morgnar. Under dagtid används den i den löpande driften, bland annat som skyddsfordon (TMA) och i andra drift- och underhållsinsatser. Nästa steg är att utrusta fordonet med plog och vinge inför kommande vintersäsong.– Vi börjar i liten skala för att lära oss mer och planerar för systemdemonstrationer geografiskt nära kommuner med samma inriktning. Det kan skapa en lokal marknad med efterfrågan på nollutsläppsfordon och arbetsmaskiner vid infrastrukturarbeten. Med allt dyrare drivmedel blir energiförsörjning en avgörande faktor i den dagliga verksamhetsplaneringen, säger Magnus Lindgren på Trafikverket.

Läs mer
GbghamnPlatzer.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-03-31

Göteborgs Hamn fortsätter växa

Sveriges största hamn ska fortsätta växa. Genom ett nytt avtal frigörs 210 000 kvadratmeter ny yta i Arendal utanför Göteborg.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Göteborgs Hamns förvärv består av mark och kontorsfastigheter samt vattenområden. I och med affären finns framtida förutsättningar för 210 000 nya kvadratmeter terminalyta. I den totala affären ingår också en försäljning av en logistikfastighet vid infarten till hamnen. Nettokostnaden för hela affären är 684 miljoner kronor.– Den här affären görs för att skapa förutsättningar för hamnens fortsatta utveckling på lång sikt. Göteborgs Hamn behöver fortsätta växa framgent, och det här är ett naturligt steg i direkt anslutning till befintliga hamnverksamheter och kringliggande logistikinfrastruktur, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Fastigheten ligger i anslutning till den nya färjeterminal som Stena Line nu bygger och som ska stå klar 2031. Genom affären stärker Göteborgs Hamn förutsättningarna för industriell etablering och tillväxt.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid och för att stötta det svenska näringslivets konkurrenskraft globalt krävs ständig utveckling av hamnen, säger Göran Eriksson.

Läs mer