Sverige näst säkraste landet för bilister

iStock-2244535419_low.jpg.
Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-04-09

TRAFIKSÄKERHET

Det har blivit allt säkrare att vistas på vägarna i Sverige. En sammanställning av dödstal i trafiken som gjorts av uthyrningstjänsten Cars Iceland visar att Sverige är det näst säkraste landet i Europa, bara slaget av Norge. Sämst i klassen är Rumänien och Bulgarien.

 Cars Island har sammanställt statistik för de europeiska länderna utifrån antalet döda i vägtrafiken per capita under 2024. Högst upp på listan återfinns Rumänien med 78 dödsfall per en miljon invånare. Ganska tätt efter kommer Bulgarien på 74 personer och därefter följer ytterligare ett antal öst- och sydeuropeiska länder.

Klart bäst i klassen är Norge men ”bara” 16 dödsfall per en miljon invånare (vilket i absoluta tal ger 110 personer), följt av Sverige på 20 personer (229 i absoluta tal) och Malta på 21 personer. Även Danmark och Luxemburg ligger relativt bra till.

Enligt Aberto P Camona, medgrundare av Scandinavian Travel Group, som intervjuas om statistiken, finns det flera faktorer bakom de stora skillnaderna mellan länderna.

– I länder högst upp på den här listan tenderar man att se mer aggressiva omkörningar, mindre konsekvent användning av blinkers och en större blandning av fordon som delar samma vägar – från traktorer till snabb trafik.

Han lyfter nämner också den stora variationen på kvalitet i infrastrukturen.

– En av de största överraskningarna är hur snabbt förhållandena kan förändras när man lämnar huvudvägarna. På platser som Grekland eller Kroatien kan man gå från en väl underhållen motorväg till en smal, slingrande landsbygdsväg med väldigt lite belysning på bara några minuter. Det är där många incidenter inträffar, särskilt på kvällen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

evito 16_foto Bo Lundvang_low.jpg.

POLITIK 2026-08-07

Regeringen höjer stödet till lätta ellastbilar

Regeringen har beslutat att stärka stödet till lätta ellastbilar genom att ta bort dagens tak på 40 000 kronor per fordon. Syftet är öka elektrifieringstakten inom transportsektorn och förbättra konkurrenskraften för eldrivna lätta lastbilar.I och med ändringen så finns det inte längre något fast takbelopp. Stöd kan i stället ges med upp till 30 procent av den stödberättigade kostnaden, vilket är i linje med EU:s statsstödsregler.”Stödberättigad kostnad” definieras som den merkostnad som uppstår när ett företag väljer en eldriven lätt lastbil i stället för ett jämförbart fossildrivet fordon. För större och dyrare fordon innebär förändringen därför en möjlighet till ett högre stödbelopp, medan ersättningen för billigare fordon i de flesta fall blir densamma som tidigare.– Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn. Genom att förbättra villkoren för företag som väljer lätta ellastbilar stärker vi deras konkurrenskraft samtidigt som vi minskar utsläppen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.Förändringen gäller för ansökningar som beviljats efter att den nya förordningen trädde i kraft den 4 augusti.

Läs mer
DSC00543_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-07

Yrkesförarutbildningen moderniseras

Den 1 september införs nya regler för yrkesförarutbildningen. Det blir då möjligt för utbildningsanordnarna att använda e-lärande i undervisningen och avancerade simulatorer i körträningen.Regeringen beslutade i januari att ändra förordningen om yrkesförarkompetens i syfte att modernisera utbildningen för yrkesförare. Reformen innebär bland annat att nya former för undervisning införs och att delar av körträningen kan ersättas med övningar med en avancerad simulator.Två nya begrepp introduceras i regelverket. Fjärrundervisning definieras som lärarledd undervisning som genomförs via digitala mötesplattformar, medan distansundervisning avser icke lärarledd utbildning, så kallat e-lärande. Samtidigt blir det möjligt att använda avancerade simulatorer som ersättning för vissa delar av körträningen i grundutbildningen.Ändringarna träder i kraft den 1 september 2026. Utbildningsanordnare som har tillstånd att bedriva utbildning i yrkesförarkompetens kan behöva uppdatera sina befintliga planer och anmäla dessa till Transportstyrelsen (kostnadsfritt). Utbildningsanordnare som vill förändra sin utbildning till att omfatta fjärrundervisning, distansundervisning (så kallad e-lärande) eller använda avancerad simulator behöver ansöka om ändring av befintligt tillstånd (avgiftsbelagd ansökan).

Läs mer
FT_vårbild_2023 1_low.jpg. FRÅN MAGASINET

HÅLLBARHET 2026-08-13

Fair Transport lockar allt fler kommuner

Hållbarhetscertifieringen Fair Transport är på väg att bli standard för hela åkerinäringen. Nu har även kommunerna vaknat, där allt fler vill använda Fair Transport för att förenkla kravställningen i sina egna upphandlingar.– Det är brett, på en rimlig nivå och kraven är branschgemensamma, säger Patrik Sandström på Umeå kommuns upphandlingsbyrå.Det som började som ett ställningstagande för hållbara transporter för mer än tio år sedan är sedan 2021 en riktig certifiering, med konkreta krav och uppföljning. I höstas nådde Fair transport 1 000 certifierade företag och antalet tickar uppåt månad för månad. Länge var kriterierna och hållbarhetsstämpeln något som främst användes av åkerierna själva för att få ordning på hållarbarhetsarbetet och ha något att visa upp, men under det senast året har allt fler kommuner förstått att Fair Transport också kan vara något att använda i upphandlingsarbetet. Maria Werpers, verksamhetsansvarig för Fair Transport, berättar om ett ökande intresse och allt fler möten med representanter för olika kommuner.– När de ser hur certifieringen är upplagd ökar ofta intresset. Det är enkelt och innebär ingen egentlig kostnad. I första hand är det de legala frågorna som kommunerna intresserad sig för, men vi pratar alltid om de sociala faktorerna i våra möten och det skapar ytterligare intresse, säger hon.Fair Transport gör ingen egen uppföljning av vilka kommuner som börjar använda certifieringen, men det finns bekräftat att det är minst 22.– Antagligen är det fler än så. Det är lite av ett självspelande piano, folk pratar om det och om grannkommunen kan så vill man kanske inte vara sämre själv, säger Maria Werpers och tillägger att LOU (lagen om upphandling) också ändrats och blivit vänligare inställd till certifieringar. Det påverkar kommunernas möjlighet att använda Fair Transport.– Man ställer ofta krav på Fair Transport ”eller liknande”. Men för att uppnå ”liknande” behövs fyra olika ISO-certifieringar, så Fair Transport är ofta mycket smidigare att använda för det enskilda åkeriet. Dessutom har det varit vanligt att kommuner inte följer upp krav som de ställt i upphandlingarna. Det gör däremot vi, vilket uppskattas av upphandlarna.

Läs mer