TRAFIKSÄKERHET 2026-04-09

Det har blivit allt säkrare att vistas på vägarna i Sverige. En sammanställning av dödstal i trafiken som gjorts av uthyrningstjänsten Cars Iceland visar att Sverige är det näst säkraste landet i Europa, bara slaget av Norge. Sämst i klassen är Rumänien och Bulgarien. Cars Island har sammanställt statistik för de europeiska länderna utifrån antalet döda i vägtrafiken per capita under 2024. Högst upp på listan återfinns Rumänien med 78 dödsfall per en miljon invånare. Ganska tätt efter kommer Bulgarien på 74 personer och därefter följer ytterligare ett antal öst- och sydeuropeiska länder.Klart bäst i klassen är Norge men ”bara” 16 dödsfall per en miljon invånare (vilket i absoluta tal ger 110 personer), följt av Sverige på 20 personer (229 i absoluta tal) och Malta på 21 personer. Även Danmark och Luxemburg ligger relativt bra till.Enligt Aberto P Camona, medgrundare av Scandinavian Travel Group, som intervjuas om statistiken, finns det flera faktorer bakom de stora skillnaderna mellan länderna.– I länder högst upp på den här listan tenderar man att se mer aggressiva omkörningar, mindre konsekvent användning av blinkers och en större blandning av fordon som delar samma vägar – från traktorer till snabb trafik.Han lyfter nämner också den stora variationen på kvalitet i infrastrukturen.– En av de största överraskningarna är hur snabbt förhållandena kan förändras när man lämnar huvudvägarna. På platser som Grekland eller Kroatien kan man gå från en väl underhållen motorväg till en smal, slingrande landsbygdsväg med väldigt lite belysning på bara några minuter. Det är där många incidenter inträffar, särskilt på kvällen.

DRIVMEDEL 2026-04-06

Försvarsmakten tecknade nyligen ett avtal med Sveriges Åkeriföretag som gäller tunga vägtransporter i kris eller krig. Nu har man även tecknat ett avtal med Drivkraft Sverige, branschorganisationen för drivmedelsföretag i Sverige.I händelse av kris eller krig behöver Försvarsmakten tillgång till bränsle och drivmedel för att kunna upprätthålla den operationella förmågan. Försvarsmakten har därför fördjupat samarbetet med drivmedelsbranschen genom att teckna ett samverkansavtal med Drivkraft Sverige.– För att kunna upprätthålla verksamhet även vid långvariga störningar krävs ett robustare system med högre grad av redundans, skyddsvärde och samordning mellan civila och militära aktörer. Den här samverkan är en del av den rörelseriktningen, säger generalmajor Stig-Olof Krohné, chef för försvarsstabens stödenhet vid Försvarsmakten.Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, påpekar att försörjningen av bränsle och drivmedel är en grundförutsättning för att samhället ska fungera – både i fredstid och i händelse av kris eller krig.– Att vi nu fördjupar vår samverkan med Försvarsmakten, genom ökat informationsutbyte, är ett viktigt steg för att göra Sveriges drivmedelsberedskap ännu mer effektiv och robust.Försvarsmakten har sedan tidigare tecknat samarbetsavtal med Svensk Sjöfart och Sveriges Åkeriföretag. Dessa kommer att följas av flera likartade avtal med andra branschorganisationer.

FORDONSTEKNIK 2026-04-01

Volvo Lastvagnar har inlett vägtester av lastbilar med förbränningsmotorer som går på vätgas. Den kommersiella lanseringen väntas ske före 2030.Volvo använder sedan tidigare en teknik för högtrycksinsprutning i sina gasdrivna lastbilar på marknaden. En liten mängd antändningsbränsle injiceras med högt tryck för att möjliggöra kompressionständning innan gasen tillsätts. Nu har Volvo börjat använda tekniken i utvecklingen av bolagets nya vätgasdrivna lastbilar med förbränningsmotor. Detta innebär enligt Volvo att lastbilarna får en högre prestanda än lastbilar med konventionell förbränningsmotorteknik med vätgas.– Vägtester är en viktig milstolpe för våra lastbilar med förbränningsmotorer för vätgas. Jag är övertygad om att de kommer att vara de bästa i branschen när man tittar på bränsleeffektivitet, effekt, vridmoment och körbarhet. Kunder kommer att kunna köra dem precis som diesellastbilar. Vår erfarenhet av HPDI-teknik i mer än 10 000 gasdrivna lastbilar är ett starkt bevis på dess prestanda, säger Jan Hjelmgren, global produktchef på Volvo Lastvagnar i ett pressmeddelande.Lastbilar med vätgasförbränningsmotor är särskilt lämpliga för längre sträckor och i områden där det finns begränsad laddinfrastruktur eller tid för laddning av batterielektriska lastbilar. Genom att använda förnybar HVO som tändbränsle kan lastbilarna ge nettonoll CO2-utsläpp – från källa till hjul.– Vi ser stor potential för lastbilar med vätgasförbränningsmotorer och de kommer att spela en roll i omställningen till utsläppsfria transporter, säger Jan Hjelmgren.  

INFRASTRUKTUR 2026-03-31

Sveriges största hamn ska fortsätta växa. Genom ett nytt avtal frigörs 210 000 kvadratmeter ny yta i Arendal utanför Göteborg.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Göteborgs Hamns förvärv består av mark och kontorsfastigheter samt vattenområden. I och med affären finns framtida förutsättningar för 210 000 nya kvadratmeter terminalyta. I den totala affären ingår också en försäljning av en logistikfastighet vid infarten till hamnen. Nettokostnaden för hela affären är 684 miljoner kronor.– Den här affären görs för att skapa förutsättningar för hamnens fortsatta utveckling på lång sikt. Göteborgs Hamn behöver fortsätta växa framgent, och det här är ett naturligt steg i direkt anslutning till befintliga hamnverksamheter och kringliggande logistikinfrastruktur, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Fastigheten ligger i anslutning till den nya färjeterminal som Stena Line nu bygger och som ska stå klar 2031. Genom affären stärker Göteborgs Hamn förutsättningarna för industriell etablering och tillväxt.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid och för att stötta det svenska näringslivets konkurrenskraft globalt krävs ständig utveckling av hamnen, säger Göran Eriksson.

HÅLLBARHET 2026-03-31

Göteborgs Stad har beslutat att skärpa kraven bygg- och anläggningsentreprenader. Sju förvaltningar och bolag ska nu införa gemensamma elkrav i upphandlingar från 2026, med målet att minst 70 procent av alla använda fordon och maskiner ska vara eldrivna senast 2030.Med start i år, senast i höst, ska minst 20 procent av de fordon och arbetsmaskiner som används i nyavtalade entreprenader drivas av el. Kraven ska sedan successivt höjas under kontraktstiden varje år och de gäller både fordon och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna och de transporter som görs till och från dem.Göteborg blir därmed en av de städer i världen som går före i att samla en stadskoncern kring krav på eldrivna entreprenader.– Vi visar återigen att Göteborg är en stad som driver på i den omställning som behöver ske. Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

PROFIL 2026-03-27

Den 6 april är Svenska Truckers tillbaka med en ny säsong på TV3 och Viaplay. Den Kristallen-belönade serien lyfter fram yrket som lastbilsförare, åkerinäringens avgörande roll i samhället och väcker intresse för ett av landets viktigaste yrken.Sedan starten 2020 har Svenska Truckers etablerat sig som ett av de mest omtyckta programmen på Viaplay och TV3. Serien belönades redan under sin första säsong med Kristallen för Bästa reality-serie, och har efter det nominerats till priset ett flertal gånger. Bakom programmet står Sveriges Åkeriföretag, som initierade satsningen för att visa åkerinäringens betydelse i samhället och väcka intresse för föraryrket. I Svenska Truckers står yrkesskickligheten, bredden och stoltheten i yrket.I säsong 13 möter vi återigen ett knippe färgstarka yrkesförare som bjuder in tittarna i sin vardag. Det handlar om allt från dygnslånga transporter och krävande vintervägar till personliga berättelser och tekniska utmaningar.– Det är med stolthet vi presenterar en ny säsong av Svenska Truckers. Programmet visar verkligheten i ett av Sveriges viktigaste yrken och den avgörande roll som åkerinäringen har i samhället, säger Charlotta Sved, kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag.Deltagarna i säsong 13Shvan Aladin, GöteborgOliver Appelberg, GöteborgLars Blixten Bergholtz, EslövLinnea Byström, ÅseleJulia Börjesson, KramforsBengt Danielsson, FinspångNicklas Jansson, LinköpingElvira Mörk, LuleåNea Persson, SundsvallMonika Rundin, VallentunaSara Stångberg, TörebodaLinda Sunnefors, Stockholm, GrödingePhilip Swidi, VagnhäradKalle Wahlgren, KvidingeFabian Hellström, Stockholm, StenhamraCindy Wannberg, Lerum, FlodaJohn Engström, Norsjö (Västerbotten)

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-26

Brogymnasiet i Kristinehamn är den tredje skolan i Sverige som klarat CGT, Certifierad Gymnasial Transportutbildning. Certifikatet mottogs vid en ceremoni under onsdagen.– Vi är väldigt stolta över vårt arbete och försöker hela tiden utvecklas, säger Martin Andersson, rektor på Brogymnasiet.CGT är en kvalitetsstämpel för Fordons- och transportprogrammet inriktning transport och har tagits fram av Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd). Syftet är att se till att utbildningen möter branschens behov och att eleverna är väl förberedda för arbetslivet när de tar studenten. Processen sker i samarbete mellan skolan och en CGT-grupp som bland annat innefattar branschrepresentanter och politiker.– En viktig del i detta är att branschen och politiken ska vara mer involverad i utbildningen. Vi har haft stort engagemang i vår CGT-grupp som har full insyn i vår planering och APL-arbete. Tillsammans har vi tagit fram en plan och struktur för hur vi arbetar och vi kommer fortsätta arbeta nära framåt, säger Henrik Moberg, lärare på Brogymnasiet.En stor del av arbetet har handlat om att säkra kvalitet, tydlig uppföljning och utbildade handledare. Mycket fanns redan på plats på Brogymnasiet, men genom certifieringsprocessen har arbetet fördjupats och strukturerats. Som ett sista steg i utbildningen får eleverna lära sig att själva handleda praktikanter.– Det kommer bli en betydande skillnad när det är fler APL-utbildade handledare i branschen, och det hjälper även andra skolor i närområdet att säkerställa elevernas praktikplatser, säger Henrik Moberg.Skolorna bedöms utifrån 27 kriterier inom områdena “Stärkt anställningsbarhet”, “Säker och stimulerande lärmiljö” och “Samverkan med branschen”. CGT-gruppens roll är att stötta skolan i att uppnå alla kriterier.– Genom att inkludera branschen och politiken i certifieringsarbetet ser till vi att eleverna får den utbildning som branschen efterfrågar. Det stärker även kvaliteten på utbildningen, vilket i det långa loppet också innebär en bättre och mer attraktiv bransch, säger Lena Törnstrand på Tya.Liljaskolan i Vännäs blev i november det första CGT-certifierade transportgymnasiet i landet.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

2026 har hittills inneburit minskad produktion och fallande leveranser i den svenska skogsindustrin. Men kostnadsbesparingar och geopolitiska händelser kan vända den negativa trenden, enligt en ny marknadsrapport från Skogsindustrierna.Förändrade handelsmönster, geopolitisk oro och svag efterfrågan sätter press på den svenska skogsindustrin. Det framkommer i den färska marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin, som branschorganisationen Skogsindustrierna tagit fram. Produktionen av trävaror var 14 procent läge under årets två första månader jämfört med samma period 2025, och massa- och pappersindustrin har inlett året med minskad export.– Nedgången för trävaror under hösten har förstärkts i början av året. Den något svagare konjunkturen i Europa fortsätter att tynga efterfrågan, vilket är avgörande för svenska sågverk. Ett undantag är Tyskland, där importen från Sverige ökar till följd av brist på egen råvara, säger Christian Nielsen, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för trävaror.Kriget i Mellanöstern ger dessutom stigande transportkostnader och störningar i världshandeln. Samtidigt kan det ge svensk skogsindustri en relativ fördel.– Dyrare transporter slår särskilt hårt mot svenska företag med långa avstånd till sina marknader. Samtidigt är vi mindre känsliga för stigande energipriser än många konkurrenter, eftersom produktionen i hög grad är självförsörjande med egen bioenergi, säger Christian Nielsen. Stigande oljepriser kan även göra plast dyrare och därmed förbättra konkurrenskraften för papper och kartong.Konkurrensen på de globala marknaderna har hårdnat det senaste året, särskilt inom massa- och papperssegmenten. Här har Kina och Brasilien flyttat fram positionerna i Europa, som är svensk massa- och pappersindustris viktigaste marknad. – Konkurrensen i Europa har skärpts tydligt när nya aktörer tar marknadsandelar. Det pressar både priser och lönsamhet för svenska producenter, säger Charlotte Dickens, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för papper och massa.Den svenska skogsindustrin har därför satt större fokus på att sänka produktionskostnaderna, i förhoppningen att det kommer att göra företagen starkare på sikt.Du hittar hela rapporten här.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

Svensk åkerinäring visar stabil lönsamhet och en växande framtidstro, trots flera år av ekonomisk press. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska aktörer och stora investeringar krävs för att möta framtidens krav. Det framgår av Sveriges Åkeriföretags nya branschrapport. Branschrapport 2026 – Fakta, trender och framtid för svensk åkerinäring är en rapport från Sveriges Åkeriföretag som tar ett brett grepp om åkerinäringen och de omvärldsfaktorer som påverkar näringen. Nu har den första versionen blivit officiell och den visar på en i grunden stark bransch som nu möter ökande press.– När osäkerheten ökar i omvärlden blir det ännu viktigare att de ekonomiska förutsättningarna är långsiktiga och tydliga. Det blir särskilt viktigt i ett läge där rapporten pekar på en försiktig återhämtning och behov av stabilitet i näringen, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-25

Skanska och Trafikverket har börjat använda en eldriven saltspridare i vinterväghållningen i Ljungbyområdet. Till nästa vinter ska den utrustas för snöplogning.Initiativet är en del av Trafikverkets arbete med att ställa om till en fossilfri infrastruktur. Den eldrivna lastbilen ingår i en av myndighetens nio systemdemonstrationer, där ny teknik testas i praktisk drift för att skapa hållbara, effektiva och framtidssäkra lösningar inom vägunderhåll.Den eldrivna lastbilen används i ordinarie saltrundor, främst under kvällar och tidiga morgnar. Under dagtid används den i den löpande driften, bland annat som skyddsfordon (TMA) och i andra drift- och underhållsinsatser. Nästa steg är att utrusta fordonet med plog och vinge inför kommande vintersäsong.– Vi börjar i liten skala för att lära oss mer och planerar för systemdemonstrationer geografiskt nära kommuner med samma inriktning. Det kan skapa en lokal marknad med efterfrågan på nollutsläppsfordon och arbetsmaskiner vid infrastrukturarbeten. Med allt dyrare drivmedel blir energiförsörjning en avgörande faktor i den dagliga verksamhetsplaneringen, säger Magnus Lindgren på Trafikverket.

POLITIK 2026-03-23

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.