
POLITIK
2025-10-01
Underhåll och samhällsnytta i fokus när nya infrastrukturplanen presenterades
Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.
Nyheter

2025-10-01 Politik
Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades Läs mer

2025-09-25 Lagar & Regler
Regeringen vill se kraftigare åtgärder mot manipulation av färdskrivare Läs mer

Redaktörens val

HÅLLBARHET 2025-09-10
Örebro tar in Fair Transport i sina upphandlingarTransportbranschens hållbarhetscertifiering Fair Transport uppmärksammas av allt fler svenska kommuner. I maj fattade Örebro kommun beslutet att införliva Fair Transport som ett kriterium i sina offentliga upphandlingar av transporter. Beslutet välkomnas av lastbilscentralen Närkefrakt.

FÖRETAGANDE 2025-09-19
"Branschen har blivit sundare"Kyl- och Frysexpressen påbörjade resan från åkeri med häst och vagn till att bli en toppmodern logistikkoncern redan i slutet av förra seklet. Hållbara transporter, positionering som en bra arbetsgivare och fokus på tillväxt utan att jaga omsättning säkrade finalistplatsen i Stora Åkeripriset 2025.

POLITIK 2025-10-01
Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenteradesEtt nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna. I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar. Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare. Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

DRIVMEDEL 2025-09-25
Snart möjligt att använda Preemkortet hos GasumGasum och Preem har tecknat ett samarbetsavtal som gör det möjligt för Preems företagskunder att tanka flytande och komprimerad biogas på Gasums stationer i Sverige och få alla transaktioner samlade på en och samma faktura. För att öka tillgången på biogas för svenska logistikföretag har Preem och Gasum tecknat ett samarbetsavtal som innebär att Gasums nätverk av tankstationer för biogas nu blir tillgängligt för Preems kunder. Den som har Preem-kort kommer därmed att kunna tanka på Gasums stationer före slutet av december i år, enligt Gasum. Förutom ett mycket större nät av stationer kommer Preems företagskunder också att kunna få alla transaktioner på en faktura. – Samarbetet med Gasum är ett viktigt steg i vår ambition att följa med utvecklingen och erbjuda ett av marknadens bredaste utbud av drivmedel. Det gör det möjligt för oss att möta våra kunders växande behov av alternativa drivmedel – samtidigt som vi förenklar deras vardag med en helhetslösning, säger Jim Niesel, säljchef på Preem.

LAGAR & REGLER 2025-09-25
Regeringen vill se kraftigare åtgärder mot manipulation av färdskrivarePoliser och bilinspektörer ska få större befogenheter, straffet för att manipulera färdskrivare ska skärpas och myndigheterna ska ta fram en ny tillsynsstrategi. Det är några av förslagen i en promemoria som regeringen nu skickat ut på remiss. Syfte med förslagen är att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer inom transportbranschen genom mer effektiva kontroller av förare, fordon och transportföretag. – En välfungerande transportbransch med goda konkurrensvillkor är viktig för det svenska näringslivet. Manipulation av färdskrivare riskerar att snedvrida konkurrensen och kan även innebära en stor fara för trafiksäkerheten, säger infrastrukturminister Andreas Carlson. Promemorian innehåller förslag på att införa en ny lag med bestämmelser om stärkta befogenheter för polismän och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser, skärpt straff för manipulation av färdskrivare och straffansvar för den som på något sätt befattar sig med manipulationsutrustning. Förslaget innehåller även ändrade bestämmelser om tillsyn samt att berörda myndigheter ska få i uppdrag att utarbeta en tillsynsstrategi med fokus på manipulation av färdskrivare. I det remitterade förslaget ingår även höjd sanktionsavgift för användning av förarkort som har erhållits till följd av oriktiga uppgifter eller falska handlingar. Förslaget är på remiss till den 22 december 2025 och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

DIGITALISERING & IT 2025-09-24
Kraftig ökning av e-handelnSvensk e-handel visar stark återhämtning, trots prat om strama hushållsbudgetar och att svenskarna prioriterar sparande. För andra kvartalet i rad ökar tillväxttakten med nio procent jämfört med föregående år, enligt Postnords e-barometer. Möbler och annan heminredning är det som ökar allra mest. Apotekshandeln fortsatte att utvecklas starkt med en tillväxt på 17 procent, vilket Postnord menar drivs av höga krav på pris, tillgänglighet och snabba leveranser. Men för första gången på fyra år är inte Apotek den bransch som växer snabbast. Möbler och heminredning ökade med hela 20 procent, tack vare ett breddat sortiment och ökad efterfrågan på möbler. Bygghandeln ökade för andra kvartalet i rad, med två procent, något som Postnord tillskriver det höjda ROT-avdraget. – Att sju av åtta branscher växte även under andra kvartalet är ett styrkebesked för svensk e-handel. Det går att se ett visst skifte i utvecklingen, där de mer kapitalkrävande branscherna som möbel- och heminredning och hemelektronik nu växer igen. Det beror till viss del på att dessa branscher ökar från låga nivåer efter den tuffa period de har bakom sig, säger Ylva Staszewski, chef för affärsområde Paket på Postnord Sverige. Hemelektronik växte med tio procent, där AI-försedda datorer driver efterfrågan. AI påverkar både konsumenter och e-handlare genom hela köpresan, från inspiration och köp till betalning och retur. – E-barometern har intervjuat 14 ledande aktörer inom betal- och returmarknaden om vad de tror kommer ha störst påverkan inom e-handeln de kommande åren. AI väntas spela en avgörande roll för smidigare betalningar, enklare returer och en mer personlig köpupplevelse. Teknikdrivna lösningar kommer förändra e-handeln framöver, och AI-agenter blir en central del av den utvecklingen, säger Ylva Staszewski. I rapporten jämförs bland annat hur returbeteendet ser ut beroende på om konsumenten inhandlat produkten från en svensk eller utländsk e-handlare. Ylva Staszewski säger att det handlar om stora skillnader. – Till exempel slänger konsumenterna varan mer än dubbelt så ofta om de har köpt den från en utländsk sajt i stället för att returnera, sälja eller skänka vidare den. Det är dock positivt att andelen sjunkit jämfört med ifjol. E-barometern ges ut Postnord sedan 2006. Den mäter svensk e-handel med data direkt från svenska e-handlare och en konsumentpanel bestående av 5 000 individer. Du kan läsa den i sin helhet här.

POLITIK 2025-09-23
Mer av samma i nya budgetenMer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod. På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentation när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning. På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu. En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år. Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år. Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter. Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare. En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslås regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etablera fler laddstationer för tunga fordon. Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen är höjning av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar. Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

VÄGUNDERHÅLL 2025-09-19
Gemensamma tag mot bättre vintervägarArbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg. I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser. Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras. Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka. – Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid. Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid. – Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver? – Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor. Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. – Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga. – Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-09-19
Sista kvaltävlingen inför yrkes-SMPå tisdag är det dags för den sista av de tre årliga kvaltävlingarna för unga lastbilsförare inför Yrkes-SM 2026. Denna gång arrangeras tävlingen i Kristianstad och vinnaren blir en av tre som får tävla om nästa års SM-titel. På Yrkes-SM, och i kvaltävlingarna, får elever från gymnasieskolans fordonsprogram med inriktning transport visa prov på skicklighet i flera spännande och utmanande moment som alla tillsammans speglar en lastbilsförares vardag. Det handlar om olika tävlingsmoment såsom lastsäkring och precisionskörning för både lastbil och truck, samt teoretiska skriftliga prov. Tisdagens tävling, den sista av tre kvaltävlingar, hålls på Wendesgymnasiet i Kristianstad. På tisdag tävlar ungdomar från följande skolor och orter: Mimers Hus Gymnasium, Kungälv Nifsarpskolan, Eksjö Viskastrandsgymnasiet, Borås Sunnerbogymnasiet, Ljungby Wendesgymnasiet, Kristianstad SYAB Hultsfred, Hultsfred Finnvedens gymnasium, Värnamo VFG Växjö, Växjö Åkrahällskolan, Nybro C-R Utbildning AB, Varberg Klippans Gymnasieskola, Klippan Kristinehedsgymnasiet, Halmstad Malenagymnasiet, Sjöbo Upplands-Brogymnasiet, Upplands-Bro SYAB Transportgymnasium Kalmar, Kalmar Yrkesgymnasiet Sverige AB, Nödinge Oscarsgymnasiet, Oskarshamn Vägga Gymnasieskola, VFG, Asarum Murtans Trafikskola, Falkenberg Segrarna i varje kvaltävling kvalificerar sig till Yrkes-SM som 2026 genomförs i Stockholm. Bakom tävlingarna står Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, (Tya), med Volvo Lastvagnar som huvudpartner. Sedan tidigare är Viktor Rahm från Vreta Utbildningscentrum och David Lindmark från Strömbackaskolan i Piteå klara för final.

FORDONSTEKNIK 2025-09-19
Volvo lanserar uppgraderad FL för tuff terrängVolvo kompletterar nu sitt utbud av medeltunga lastbilar med en uppgraderad robust Volvo FL 4x4-modell, skräddarsydd för krävande terrängapplikationer. Volvo FL är känd som en kompakt och smidig medeltung lastbil. Med det som grund ska Volvo Lastvagnar nu lansera en modifierad FL 4x4-lastbil, lämplig för miljöer där kunder behöver extra kapacitet när det gäller terrängprestanda. – Vi kan se en tydlig trend mot en högre efterfrågan på den här typen av lastbil från våra kunder, säger Jan Hjelmgren, chef för produktledning på Volvo Lastvagnar. Volvo FL 4x4 levereras med nya fram- och bakaxlar och nya axelutväxlingar för att stödja fyrhjulsdriften. I kombination med en robust exteriör och generös markfrigång har den uppdaterade lastbilsmodellen kapacitet att möta de tuffaste kraven enligt Volvo. Inte bara inom byggsegmentet utan även inom räddning, brandbekämpning, energi- och kraftförsörjningsföretag samt försvarsapplikationer.

POLITIK 2025-09-18
Mer stöd till elektrifiering i nya budgetenNu har regeringen släppt sina transportrelaterade klimatnyheter i den kommande budgetpropositionen. Det handlar om mer pengar till laddinfrastruktur och lätta ellastbilar, men inga nya förslag som på allvar förändrar kostnadsbilden för fossilfria transporter. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att minska utsläppen och underlättar Sveriges klimatomställning. Under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige.I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor 2026, vilket innebär att det kommer att finnas stöd på omkring 4,5 miljarder kronor att söka. Regeringen räknar också med att man kommer att öka anslaget med ungefär lika mycket för åren 2027 och 2028. Samtidigt föreslås bemyndigandet att höjas till 8 miljarder kronor, vilket innebär att fler och större projekt kommer att kunna behandlas samtidigt. En annan nyhet som nu presenterats är att investeringsstödet för lätta ellastbilar ska förlängas. Regeringen konstaterar att ansökningstrycket har varit högt och man föreslår ett tillskott på 700 miljoner för 2027 och 800 miljoner för 2028. Det blir nu möjligt att söka stödet fram till och med 2027, med sista utbetalningsår 2028. I juli 2023 införde regeringen tillfällig skattefrihet för laddning av personbilar, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Skattefriheten skulle upphöra att gälla 1 juli 2026, men regeringen föreslår nu att den får fortsätta gälla tills vidare. Den arbetstagare som laddar en laddhybrid på arbetsplatsen utan att betala för elektriciteten ska också få motsvarande avdragsrätt för drivmedelsutgifter vid tjänsteresor som den som har betalat allt drivmedel själv. – För att snabba på omställningen av transportsektorn är det helt centralt att vi sänker trösklarna för fler företag och hushåll att välja eldrivet. Med miljardsatsningar på Klimatklivet möjliggör vi ytterligare laddinfrastruktur över hela landet, och genom att förlänga klimatpremien till lätta ellastbilar skapar vi förutsättningar för fler utsläppsfria transporter. Att göra den skattefria laddelen vid arbetsplatsen permanent förstärker också incitamenten för eldrivna arbetsresor. Detta är klimatpolitik som gynnar tillväxt och konkurrenskraft, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande. På måndag presenteras budgetpropositionen i sin helhet. Det återstår att se om det då finns några helt nya förslag som förändrar kostnadsbilden för fossilfria godstransporter på väg. Chansen bör inte ses som särskilt hög.
Upptäck våra ämnesområden
Bläddra i senaste numret av Svensk Åkeritidning

Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.